Filmhelg!
Längtar tills på torsdag, då är allt det jobbigaste på jobb över för den här gången, har ju knappt ens haft orka att blogga. Ska bli skönt att ha lite ork kvar till annat.
Försöker sälja in idén till Piff att vi ska åka till Miami i vinter istället för Thailand. Vet knappt själv vad jag vill men det är ju ändå värt att kolla upp alternativ. Jag är jätterädd för att bo sunkigt efter det som hände i Grekland nu sist, och låg standard är nog inget för mig, klarade mig inte utan plattången ens en vecka... Och spindeln på rummet traumatiserade inte bara Malin... Det är nog för sent i livet för mig att bli backpacker men det vore nyttigt för mig att leva lite snuskigt och primitivt ett tag för att uppskatta saker och ting ännu mer här hemma. (Fast plattången uppskattar jag som det är och tar den aldrig för given...)
Kedjemail och sånt skit.
Tack, men nej tack!
Pizza i parken dagen efter...
Vi var ju som förstått ute igår, inte jag och lillfrida, utan jag och Bengan förstås, och hamnade på Harrys i vanlig ordning. Träffade på lite trevliga människor som vi hängde med i stort sett hela tiden och sen fick jag och Bengan för oss att vi skulle hänga på dem hem en sväng av någon underlig anledning. Sagt och gjort, bara för att upptäcka att vi inget alls hade gemensamt med dessa människor och de var lagom märkliga så vi tog ett djärvt beslut att bara dra därifrån obemärkt vilket vi också gjorde. Givetvis kommer Bengan på efter en liten stund att hon glömt mobilen där, så det var bara att med svansen mellan benen krypa till korset och gå tillbaka efter den...
Pinsamt...
Jaja, så kan det vara! Ingen utgång för mig nu ett bra tag framöver. Man orkar ju knappt göra ett dugg dagen efter. Dessutom tar man en del ofördelaktiga beslut i det läget, som till exempel att käka massor av snabbmat fastän man gett sig tusan på att låta bli. Det blir måndag varje vecka, så det är bara att börja om från början...
Even heroes have the right to bleed...
(Lyxen beror nog mest på att chipsen är slut, dock...)
Lillfrida kom tillbaka idag, det funkade inte riktigt i nya hemmet, och det kan jag tro det, så fjolligt halsband som hon hade fått. Frida är av lite kaxigare virke och ska ha de allra tuffaste grejerna eller hellre inget alls. Hoppas jag får sova i natt bara, hon brukar annars hitta på ett och annat bus för att kolla om jag lever.
Jobb i morgon igen, tidigt. Bussigt om någon skulle kunna tänka sig att ringa och väcka mig sådär vid halv sju, sju-tiden så att jag verkligen kommer upp, eller ännu hellre, tar mitt pass för mig, det vore helschysst. Det är aldrig för sent på natten att ringa och erbjuda en sån sak... Jag lär sova bredvid telefonen också... Skulle vara djupt tacksam!
lost in translation
Har sovmorgon imorgon och har storslagna planer på allt jag ska ta mig i kragen och göra för att få ut något av dagen. Inbillar mig att jag kommer vakna upp och vara pigg och sugen på att ta en löprunda i parken. Eftersom det brukar hända... ironi, ironi... Och så en riktigt stadig och fiberrik frukost som inte innebär en macka i farten medan jag gör mig i ordning. Fast det lär väl sluta med att jag tar mig en riktig sjusovar-morgon för man kan ju inte börja sitt bättre liv en fredag!
Malin skrev en kommentar att hon tyckte att även hon förtjänar hemlagat efter att ha varit tolk på vår "dejt" då vi var i Grekland. Det är bara det att det han sa stämde inte överrens med det hon översatte... Så jag vet inte det, dessutom fixade jag gratis middag till henne, så hon borde va nöjd, tycker jag! =P
Sorry Bengan, jag är en dålig kompis...
Sorry, Bengan, du är iallafall den snyggaste personen jag känner!
Övertid
Lyckades ta mig samman och fick städat igår trots värmeböljan i min lägenhet. Finns ju knappt något skönare än rena sängkläder och städat dass...
Fick besked på att Rosa ska tillbaka till sin matte och fastän jag försökte vägra lämna henne ifrån mig tror jag inte att jag vann. De lär nog hämta henne imorgon... Lite roligt ändå, för jag får lillfrida tillbaka och den katten är ganska härlig hon med. Framförallt varken klöser hon på något eller äter upp mina växter. Uppskattas.
Ska ner med tjejerna till stranden och ta ett kvällsdopp. Ska bli skönt, hoppas bikinin håller ett dopp till bara, ganska sliten efter alla tillfällen jag fått att använda den i år! Underbara strandväder!
köttbullar och gräddfil
Idag är det nog rekordvarmt i min lägenhet. Rosa sparar energi genom att inte göra särskilt mycket alls, medan en annan försöker beta av stöket här hemma i etapper. Orkar inte alltför mycket. Turligt nog verkar inte Rosa vara intresserad av en flygtur ut genom fönstret så fort det är öppet så jag har upptäckt att jag lugnt kan vädra. Hon har ju många andra roliga saker för sig. Har snart haft henne i en vecka och har inte fått henne att gilla torrfodret som det bjuds på. Men å andra sidan är hon så klen att hon inte dör av att äta burkmat tre-fyra gånger om dagen. Hon verkar gilla både gräddfil och köttbullar också, gourmetkatt som hon är. Hoppas de inte får svårt att vänja henne av med deluxe vanorna när hon kommer hem till sin matte...
Var och skulle kolla efter nya Jewel-skivan som jag hade blivit lovad i en butik. Har varit där varje fredag då de sagt de skulle få varor, men först idag kunde han plocka fram den till mig. Så nu är jag rätt nöjd, det enda som är synd med den här skivan är att det är countrystuk på den, och misstolka mig rätt, jag gillar country men den genren innebär så mycket kärleksgnäll och Jewel brukar vara lite bättre än så, än elva låtar som handlar om kärlek på ett eller annat sätt...
Ikea, here we come...
Vi ska iväg till Ikea om en stund, Bengan ska kolla på lite grejer, men man vet ju att man aldrig åker till Ikea utan att handla något...Hoppas hon inte käkat än, så kan vi äta något där, så hungrig att till och med kattmaten börjar lukta gott.
Vilken högsommar vi har! Och allt jag hör är bara hur folk klagar på värmen. Är det inte detta som vi alla gått och väntat på? Lite värme får man ju tåla, hoppas bara att AC,n på jobb inte kraschar...
Fan ta dig, Bengan!
När jag sen kommit hem och duschat och valt ut vad jag ska ha på mig på kvällen upptäcker jag att det blivit handavtryck på hela axeln! Hur snyggt är det???
Min nya inneboende, Rosa är ju totalt underbar. Lite synd om henne, hon har inte haft det så lätt och klen är hon. Första natten gick såret hon hade under hakan upp och hon blödde en del, så jag fick tvätta både sår och katt. Men nu ser det fint ut. Sen vägrar hon äta av någon anledning, fast det har jag också hittat bot på. Hon vill att man sitter bredvid henne och hejar på, så då får man ju göra det till att börja med. Hade en hund en gång som var likadan och hon blev ju normal så...
Udda beteende är egentligen inget konstigt, Bengan gör märkliga saker varje dag och jag älskar henne ändå. Fast just nu ligger hon pyrt till...
Tekniskt problem
Iallafall, jag brukar kunna använda mitt sunda förnuft och fixa det mesta själv och oftast är bruksanvisning totalt överflödigt. Men en och annan gång undrar jag vad som rör sig i mitt huvud. Jag störde mig till exempel på min nya mobils eviga blinkande i tid och otid och fattade inte riktigt vad som var fel på den. Inget logiskt i de där ljuseffekterna, och störigt som attans på kvällen då man skulle sova. Discoblinkningar är inte populärt då...
Så till slut, efter flera månaders blinkande, bestämde jag mig för att fixa till det och visst, det var ju inte som hjärnkirurgi direkt, men hjärnsläpp kan ju drabba alla. Sen att de varar i månader är en helt annan historia.
Nästa sak, som pågår just nu, är att jag fått mig en ny mail, och vid första anblicken kände jag att jag saknade tillräckligt med högskolepoäng för att kunna använda den. Brorsan skrattade gott åt mig även här, medan jag svor över att jag misstänker att jag har någon typ av bokstavskombination som gör det svårt för mig att fokusera emellanåt. Vart tar tålamod vägen när man behöver det ibland? Jag brukar ha gott om det!
Frida blev just hämtad och skulle till nya hemmet, men jag kan säga att hon är ingen snäll katt när hon får syn på en annan pälsbehårad av samma slag! Nåja, det löste sig till slut och nu har jag en ny inneboende, Rosa.
Ska bjuda Rosa på middag nu...
Städhjälp sökes!
Bengan och jag rullade hem till Piff igår och våldgästade henne. Vi hörde att hon bakat muffins någon dag tidigare och oddsen att det skulle finnas några kvar var fortfarande solklara. Vi satt och pratade om allt och inget och kom in på olika bantningsmetoder. Min är ju kärlekssorg förstås men Piff´s lär ju vara att vi kommer hem och länsar hennes kök i tid och otid. Hon är ju värsta bullmamman! Självklart fick vi hennes muffins...
Undrar varför det är så svårt att ta sig samman och städa. Dessa tankar upptar ganska mycket av min tid. Varför här är så stökigt, och varför jag inte orkar ta ett svep med snabeldraken. Den här veckan har jag verkligen inte någon ursäkt för att inte göra det, för Frida störs inte av den dånande maskin som brukar vara katters skräck. Och vad är det här med disken egentligen? Den är ju bara så ansträngande att ta itu med. Särskilt när det vuxit till ett berg av glas för att man tagit ett nytt i stort sett varje gång man ska ha nåt att dricka. Allt det här blev för mycket för mig idag. jag bryr mig inte mycket om katthåren eller alla leksaker utspridda över golvet, men disk och tvätt ska vara där de hör hemma.
I skåpen! Så jag har verkligen tagit itu med min "misär", det tog kanske en halvtimme allt som allt, och jämfört med alla de timmar jag haft dåligt samvete över hur illa ställt det varit innanför mina dörrar, känns det löjligt lite. Jag kommer nog aldrig dra ut på att städa igen, hur tråkigt det än är. Tack morsan, för att du verkar ha överfört din städmani till mig fastän jag kämpat emot, du ska få nåt fint av mig en annan gång...
Busringning
På jobb idag kallades det ut i högtalaren att jag hade telefon, men när jag kom fram till telefonen var det ingen linje som lyste. Så jag gick och frågade min kollega som svarat vem det var och hon sa att det var polisen som sa att jag var enda vittnet av en misshandel i helgen. Men shit! Så dragen kan jag inte ha varit att jag inte skulle komma ihåg en sån grej! Så jag bestämde mig snabbt för att det var ett skämt och misstänkte i stort sett alla jag känner. Tjejgänget är inne i en period då busringning är ett brutalt roligt nöje så jag trodde det var någon som ringde för att ge igen för sist.
Ungefär en timme senare får jag besked på att det står en grabb ute i butiken och väntar på mig. Hmm, klart jag undrade om det fanns något samband. Det visade sig vara en av killarna från förr som jag träffade på i helgen. Jag började skratta och undrade om han hade ringt för en stund sen, men nej, det hade verkligen varit polisen...
Vi hade följe till Värnhem på söndagsmorgonen och precis när vi sagt hejdå blev det värsta slagsmålet mellan två personer och det slutade visst ganska illa. Jag missade det precis, men polisen ville väl ändå veta om jag sett något. Jag kan bara tänka på hur tur det var att det där samtalet kopplades bort! Jag hade fullständigt gjort bort mig genom att driva tillbaks med den stackaren...
Stackars kille dock som blev enda vittnet och fick sitta hos polisen i förhör hela natten medan jag låg tryggt hemma i min säng utan ett enda bekymmer i min värld...
Det värsta är över...
Ja, nu är det iallafall avklarat, första dagen på jobb. det var inte så farligt och till helgen är jag ledig hela tre dagar så det ska bli skönt. Sol, förhoppningsvis, och lite gott sällskap och säkerligen blir det Harry´s igen.
På måndag ska Bengan och jag spela badminton, har jag bestämt. Har inte spelat på flera år och sist var kanske inte konditionen lika närvarande som tekniken trots allt var... Man börjar bli gammal och sliten, helt enkelt och den där inte så näringsrika/fettsnåla kosten man lagt sig till med genom åren hjälper ju inte till ett dugg.
Slut...
Men, livet är fullt av förpliktelser och detta är väl en av de få som jag brukar försöka hålla mig till att fullfölja, det känns ju trots allt rätt fint när man sitter med lönebeskedet i näven i slutet av varje månad.
Bengan stack för en liten stund sen. Vi har mest ätit onyttigt och softat med en film idag, kändes ju inte som att man ville göra något alltför aktivt. Vi hade storslagna planer på att vi skulle ut med rullorna och käka frukost nånstans idag, men det sket sig för att någon hade fräckheten att sova till halv tre medan en annan var tvungen att tvätta... Dessutom gjordes dessa planer på fyllan och då är man ju alltid lite väl optimistisk inför morgondagen.
Så det blev Donken istället, och en plusmeny... Upptäckte på vägen dit att jag hade lyckats skada foten inatt, och jag kan nog dra mig till minnes att Bengan vid ett tillfälle ställde sig på mig vilket kan förklara denna outhärdiga smärta. Flip-flops på första dagen på jobb, stylish... Vem som krossat hennes tånagel har vi dock inte gått till botten med än, och risken finns ju att vi aldrig lär få veta.
Usch! Ångest inför jobb!
Harry´s
Väl inne i stan blev det Harry´s, vi hade ju vansinningt roligt sist vi hamnade där, så varför inte? Så blev det även denna gång. Vi träffade på ett killgäng från förr i tiden som jag inte har träffat på många år, de var ute på ena killens svensexa. Shit, så gammal man känner sig när killar man aldrig trodde skulle gifta sig både är snärjda och har ungar medan man själv börjat om från ruta ett och först och främst ska hitta en grabb för att överhuvudtaget kunna tänka på allt det där.
Jag ska ner och tvätta om några minuter, inget roligt, har sinnessjukt mycket tvätt att släpa med mig, för att inte tala om allt som ska vikas sen... Fy, vad tråkigt!
Allsång i parken!
Jag har alltid varit lite rädd för att åka karuseller och det med rätta, men ändå lyckats sätta mig i dem och med skräckblandad förtjusning ändå åkt, trots bättre vetande. När jag var ungefär fjorton, femton var vi alltid nere på tivolit på Sibbarp eftersom familjen hade stuga där nere. Vi tog alltid med oss hela barnaskaran och de vuxna satt väl mest och drack öl. Det var likadant varje midsommar, tills det att man fick bättre saker för sig och vägrade fira mer med familjen.
Jag och min syrra skulle åka en karusell som då hette Ali Baba, tror den finns fortfarande idag, men heter något annat. Man satt i två rader och åkte i sidled fram och tillbaka och runt, och här vore det fint med en säkerhetsbom som låstes över en. Vilket det oftast gjorde, bara inte den här gången, och bara inte min... Min syrra skrek och höll fast så gott hon kunde medan jag skrek åt dem att stanna den jävla karusellen. Av någon konstig anledning skrek alla andra också, förmodligen av vad de kallar förtjusning, så våra skrik var bara två i mängden, alltså totalt chanslösa.
Till slut hördes det ett litet klick, och fast satt jag, men då kan jag lova att jag inte längre kunde uppskatta den upplevelsen. Så nu när jag hör om Lisebergkarusellerna som pajar en efter en, känns det inte som om jag kommer sätta mig i en på ett bra tag. Möjligtvis barntåget eller kopparna. Veteranbilarna funkar också...
Ikväll blir det allsång i parken om vädret vill, men det har vi visserligen också utrustat oss för. Vi ska ha med oss käk och vara där i god tid innan, jag vet nog hur de där pensionärerna är som går dit tidigt och tar upp de bästa platserna, de har ingen aning om vem de har att göra med idag!
Frida
Jag inser nu hur tomt det är utan katt, och hur roligt jag faktiskt tycker att det är med husdjur. Jag får känna av hur jobbigt det blir att lämna ifrån mig katterna, Frida är till exempel redan tingad så där är jag chanslös. Jag tror inte hon är lika aktiv som Bengans katter, men utan att säga för mycket, jag återkommer om det efter natten.
En annan sak är att jag fått burgar-noja! Jag är så fruktansvärt sugen på ett burger- meal att jag hade kunnat sälja min morsa för att få ett. Försökte stilla mitt sug genom att äta något annat, men jag är nog besatt...
Katt, katt, katt!
Så Challe får bli omhändertagen av någon annan, vilket säkerligen passar honom alldeles utmärkt, hellre än att dela uppmärksamheten med en annan katt.
Den här katten jag ska ta hand om vet jag inte så mycket om förutom att hon är lite skygg och bara varit inomhus en vecka. Hon är en vuxenkatt och har redan fått ungar som hon nu inte vill veta av. Jag får henne nog nu i dagarna, och det kommer bli en utmaning.
Ikväll kommer brudarna och jag vet att åtminstone en är sugen på att gå ut. Får se vad som händer...
En underbar tjej!
Jag måste erkänna att jag ett tag oroade mig över hur min minsting till syster skulle klara sig i livet, för hon har haft det svårast utav oss fyra systrar, om man nu kan jämföra upplevelsen av fyra olika livshistorier som vi alla har hanterat på våra egna sätt.
Nu verkar det dock som om hon har tagit tillbaka kontrollen över sitt liv och inte tänker låta allt detta äta upp henne inifrån, och det känns som en stor lättnad för mig. Ibland känns det som om man inte säger till sina nära att man älskar dem tillräckligt ofta, men gumman, om du läser detta, kom ihåg att det är det jag tänker på varje gång jag ser dig, eller tänker på dig. Du är lika vacker på insidan som på utsidan... Jag är övertygad om att du kommer använda dina erfarenheter till något gott ändamål, för det är sån som du är.