Städhjälp sökes!
Bengan och jag rullade hem till Piff igår och våldgästade henne. Vi hörde att hon bakat muffins någon dag tidigare och oddsen att det skulle finnas några kvar var fortfarande solklara. Vi satt och pratade om allt och inget och kom in på olika bantningsmetoder. Min är ju kärlekssorg förstås men Piff´s lär ju vara att vi kommer hem och länsar hennes kök i tid och otid. Hon är ju värsta bullmamman! Självklart fick vi hennes muffins...
Undrar varför det är så svårt att ta sig samman och städa. Dessa tankar upptar ganska mycket av min tid. Varför här är så stökigt, och varför jag inte orkar ta ett svep med snabeldraken. Den här veckan har jag verkligen inte någon ursäkt för att inte göra det, för Frida störs inte av den dånande maskin som brukar vara katters skräck. Och vad är det här med disken egentligen? Den är ju bara så ansträngande att ta itu med. Särskilt när det vuxit till ett berg av glas för att man tagit ett nytt i stort sett varje gång man ska ha nåt att dricka. Allt det här blev för mycket för mig idag. jag bryr mig inte mycket om katthåren eller alla leksaker utspridda över golvet, men disk och tvätt ska vara där de hör hemma.
I skåpen! Så jag har verkligen tagit itu med min "misär", det tog kanske en halvtimme allt som allt, och jämfört med alla de timmar jag haft dåligt samvete över hur illa ställt det varit innanför mina dörrar, känns det löjligt lite. Jag kommer nog aldrig dra ut på att städa igen, hur tråkigt det än är. Tack morsan, för att du verkar ha överfört din städmani till mig fastän jag kämpat emot, du ska få nåt fint av mig en annan gång...
