Cookie

Så, då satt jag här, orkar inte direkt dra mig neråt TVÄTTstugan och dessutom sitter jag bara så jäkla skönt just nu, och Rosa håller ett krampaktigt tag om min midja, så jag kan nog vänta en stund till med att hämta sista TVÄTTEN.

Angående TVÄTThjälpen som Bengan fixade till mig var han inte mycket till hjälp, han ville allt annat än TVÄTTA, så jag ligger lite back. Nu menar jag inte att jag faktiskt gjorde allt annat än just TVÄTTA men kändes skumt att lämna honom här uppe i lägenheten medan jag hängde upp tvätt... Förlåt, TVÄTT menar jag.

Imorgon blir det all-in! Då blir det lite häng med jobbarkompisarna blandat med alkohol vilket kan sluta hur som helst. Skit samma, när jag kommer tillbaka om tre månader så bör de ju ha glömt alla pinsamheter som jag eventuellt ställt till med om jag bara undviker att hamna på film den här gången.. Fast, äsch, lite får man ju bjuda på sig själv..

Lite lugnare till sinnes är jag idag, såna saker rinner snabbt av en, inte kan väl folk hjälpa att de inte är av samma utsökta klass som jag, eller hur? Ignore and move on! Dessutom fick jag igår reda på att jag fortfarande är väldigt het på marknaden då Mollys, brors kompis ville dejta mig, men mitt manshat hindrade mig från att gå honom till mötes. Det, och att jag redan haft ihopa det med hans bror... Malmö är helt för litet!

Piff och jag bestämde oss för att lägga oss till med en mycket positivare attityd inför det här året, (detta var dock efter mitt tidigare inlägg, för den som undrar) och det känns väldigt bra! Så nu är vi äckligt glättiga istället, och slänger ur oss snälla kommentarer vart vi än går (mest till varandra förstås, men ändå).

På måndag börjar mitt projektarbete med start Karlskrona i tre veckor. Håller som bäst på att städa och TVÄTTA så man inte behöver komma hem till den misären på helgerna.
Idag fick jag reda på vad jag ska göra under vecka 9-10 och så glad minns jag inte sist jag var! Jag ska till Tel Aviv och jobba! Gudarnas skymning, vad roligt!

Vill bara ge Bengan ett extra stort tack för att hon bjöd in ett gammalt ragg att hjälpa mig med TVÄTTEN lite senare, då hon loggade in på min facebook och ockuperade chatten. Tack än en gång, och jag ser särskilt fram emot att se honom vika mina grannypanties och seriefigurstrumpor... Och tack för att jag tvingas städa för att ens kunna förmå mig att släppa in någon i min lägenhet överhuvudtaget, det känns bra!

Tack! I owe you one, bitch!

....och ja, fridens liljor på er andra ♥

Just som de rapporterar om att värsta faran för att få svininfluensan är över, ja, då åker jag fanimej på det! Eller ja, en viss typ av det iallafall. Jag talar om de svin som vi kallar killar och eftersom det verkar vara mer eller mindre smittosamt bland killar att bete sig som svin så får jag väl utnämna det till en pandemi, så akta er, ni stackare som fortfarande är av bra virke.
Fast, jag anar att de två personerna någon annanstans i världen inte läser just min blogg..

Nu undrar ni kanske vart mitt plötsliga manshat kommer ifrån (vilket jag i och för sig kan erkänna att det kommit mer gradvis än plötsligt).
Låt mig lägga fram det såhär; om ditt ex hade, självklart efter ni gjort slut, legat med ett fult jävla roadkill, hur hade du reagerat då?
Själv skrattar jag inte självbelåtet och tänker att "haha, var det det bästa han kunde dra över?" Nej, jag känner mig fan förolämpad! Killen kan uppenbarligen inte ha någon smak! Jag vill inte se att mina ex träffar crackluder som skulle sälja sin kropp för ett hubba bubba eller som själva får betala för att någon ens ska vilja ta i dem.

Jag utlovar här och nu, att nästa kille jag träffar ska få uppvisa foton på alla sina ligg/ex. Där de har varit, dit ska jag faktiskt också och jag vill veta att de inte ser ut att ha haft flatlöss/en släng av klamydia/vårtor eller dylikt.

Everybody has been slumming, but fuck, man ska inte behöva sanera sig själv efteråt!

Ja, den här texten innehåller svordomar, men jag har avreagerat mig nu, tillbaka till mitt sansade jag... ;)

Och nej, av texten att döma har jag inte åkt på någon sexuellt överförbar sjukdom, bara blivit offer för en pandemi, nämligen den nya svininfluensan!

Innan jag tar tag i kvällens alla göromål tänkte jag bara slå mig ner och andas ut lite, framför datorn då förstås, vilket i och för sig är här jag kommer sitta större delen av kvällen. Har inte gjort ett dugg för Kattjouren sedan innan jul mer än samlat nummer till eventuella hem och sagt jag ska återkomma efter nyår. Det är som bekant efter nyår nu...

Det som är extra roligt med Kattjouren det här året är att vi startat en bloggfunktion på vår hemsida. Vi och vi, det är P som har stått för den tekniska biten, men det var min idé och jag kommer nog vara den som är allra mest aktiv bloggare. Så kolla in den när den väl kommit igång, jag kan berätta mer om den vid ett senare tillfälle.

På tisdag ska jag hem till Agnis föräldrar. Agnis är en av mina barndomskamrater och hennes föräldrar har varit helt underbara mot mig när det var jobbigt hemma. Som en andra familj kan man säga! Så jag och Molly ska dit och fika och tjata lite. Ska bli sjukt roligt då jag inte sett dem sen i somras på Agnis bröllop, och då var allt så rörigt med allt folk så man hann knappt prata alls.♥

Får nästan dåligt samvete för att jag inte orkat göra varken det ena eller andra de senaste två dagarna. Okej igår kanske, vem gör något vettigt nyårsdagen, men idag? Som största projekt idag har jag tagit mig till affären, och till Hemmakväll. Sen har jag försökt motivera Rosa att röra på sig, men hon är om möjligt ännu latare än vad jag varit de senaste dagarna.
Hon börjar bli lite rund om magen och det låter inte tipp-tapp när hon kommer springandes numera utan mer som dunk-dunk, så i ett försök att hålla hennes påbörjande fetma borta ligger snart hela hemmets lösöre på golvet. Hårsnoddar, klämmor, papperstussar, sugrör, möss och bollar, ja det mesta faktiskt.

Om en vecka bär det av mot hotellfrukostar, heltidsarbete minus helgarbete, tråkiga hotellrum, massa nya härliga människor och många nya erfarenheter. Första dagen som jag faktiskt riktigt funderat över det, men nu när man tvingas ta itu med alla praktiska saker, som kattpassning och sånt, börjar det bli verkligt. Hur mycket människor man än träffar under såna byggen känns det ändå väldigt ensamt, så förlåt mig om jag ringer och trakasserar er alla på kvällarna och är som en blodigel på helgerna...

Det har till min samling tillkommit (förutom min historiska musikvideo) en och annan ny film där jag gör bort mig, denna gång är det en nyårshälsning från mig till vänner långt bort, och trots att jag är sjukt sugen på att lägga ut länken till den här på bloggen så blir det inte så. Ja, alkohol kan ha haft något med saken att göra.
Det som däremot känns jobbigast är att jag lika gärna kunde varit spik nykter och jag skulle ändå ställt upp med samma resultat...

Nu blir det film och tilltugg! (Nej, inte den filmen...)

Så vart det förra året slut och i vanlig ordning gör man inte särskilt mycket alls på årets första dag, mer än att chatta med alla bakiskompisar och kolla tv. Film, på film, på film.
Hade riktigt roligt igår, var hemma hos Molly och vi var ett gäng där som käkade gott, och så spelade vi självklart lite sällskapsspel. Mitt lag vann inte dock... mindre viktigt...

Hamnade på Wonk senare under natten och där finns ju som bekant alla typer av färgglada människor vilket är kul, men det blev inte så långvarigt för min och Mollys del då hon hellre ville till Etagé. Fast i kön till Etagé fick jag övertalat henne att avsluta kvällen på Max istället. Jag är inte mycket för att köa, särkilt inte när det är tio minusgrader och jag har nylonstrumpbyxor på mig...

Nyårslöften eller ej, dem brukar man ju inte lyckas hålla mer än någon vecka in på året men för mig är det nog viktigt att faktiskt kunna hålla det här årets löfte (inte för att jag brukar ha något men i år kändes det nödvändigt). Slut på destruktiva relationer. That's it.. Ska väl inte vara så jäkla svårt att lyckas med kan man tycka.

Som en väldigt vis vän till mig brukar säga "ge dig inte till någon som inte gjort sig förtjänt av dig". Den tackar vi för. ♥





I tio minusgrader skulle man kunna tro att det vore på sin plats med varm choklad, men det här funkade lite bättre till tillfället.

Gott nytt år, sötnosar everywhere!

Alla mina i-landsproblem känns mycket enklare att leva med idag, Punkt, slut och godnatt...

Juldagen är alldeles strax över och det passar mig faktiskt alldeles utmärkt. Det stör mig inte ens att det är annandag-helvetes-rea som startar imorgon och då är det illa. (Läs gärna övriga års inför rean-inlägg för att förstå hur illa det är).
Var ganska trevligt igår, var hos farmor och kollade på Kalle, åt lite ungerskt, och sen hem till faster där vi åt lite mer traditionellt svenskt och hade julklappsleken. Det var igår det..

Det är sådär roligt med jul och nyår, då ska folk man aldrig annars hör av skicka ett och annat sms. Igår var dessa personer till 90% gamla ex. Ex sen tretton år tillbaka och framåt...
Jag vet inte vilka av dem som läser denna bloggen så jag utelämnar detaljer kring vilka det var men det är nog safe to say att vissa borde kolla över om de är lyckliga i sina nuvarande förhållanden.

På tal om ex så blev jag ställd mot väggen idag av killen jag hade en mer eller mindre jobbig historia med under ett halvårs tid. Han ville att vi skulle prova igen och jag kan verkligen inte, jag är helt tömd på känslor och vår relation var så energistjälande och taskig att jag inte ens kan förklara varför jag gav det så många chanser som jag gjorde utan att verka helt tragisk.
Han kom förbi för att han ville prata med mig, och det hela slutade med att han fick gå härifrån eftersom att jag grät som ett litet barn, så dåligt som det hela fick mig att må. Japp, så var det...

Så, för att tänka på annat gick jag senare ut på en promenad, jag hade ju inte innan dess lämnat hemmet då jag legat i sängen till klockan fem idag och kollat tv, så julmunter som jag var redan från början av dagens start. Sen kokte jag mig en rejäl termos te och satte mig för att lägga ett pussel i sann pensionärsanda (kan tillägga att toan besökts flitigt). Pusslet ska föreställa ett slott i bergsomgivning och då pusslet är större än själva kartongen har jag överraskats av att faktiskt hitta en pusselbit som verkar föreställa påven. Jag är så spänd på hur det här kommer sluta... *gäsp*

Skulle ätit middag hos moster idag men jag ställde in och sa jag mådde dåligt, så moster, om du läser så har jag ingen flunsa utan bara lite vanlig vinter/ex-deppar-dag...

Nu har jag iallafall varit, om inte annat, ärlig idag.

Uppe med tuppen för att tvätta idag, det måste ju trots allt göras. Tror jag snoozade tio gånger innan jag kom upp ur sängen så jag har ju förlorat nån timme värdefull tvättid..

Snön bara fortsätter vräka ner, det får baskemig sluta tills eftermiddagen då jag ska iväg på Tivoli, jag har faktiskt beställt uppehåll! Illa nog att man ska behöva ta sig igenom två decimeter snö vart man än ska, man vill inte det ska komma ovanifrån samtidigt..

I natt, strax innan tre, ringde telefonen. Jag svarade eftersom det var okänt nummer, då blir man ju ändå lite nyfiken. Hade jag sett vem det var hade jag mest bara skickat ett surt "skaffa-alkolås-på-din-jävla-mobiljävel-sms" dagen efter. Men, som sagt, jag svarade. I andra änden hör jag en röst som påminner kusligt mycket om en av alla de där häxorna i en eller annan disneyfilm. Hes, släpande och knarrrande whiskeyröst som gör det svårt att avgöra om det är en man eller kvinna man talar med.
Rösten frågade om hon hade kommit rätt, om det var hit man skulle ringa om man ville ha katterna som låg ute på Blocket. ?????? Tre på natten?????
Jag svarade att "ja, det är det, men du får faktiskt återkomma på dagtid då jag helt enkelt råkar sova och det passar sig kanske inte att ringa mitt i natten"! Då svarar rösten, "neeeeej, jag vill ju ha katterna nu"! Vid det här laget reste sig håren i nacken på mig, för det började bli lite obehagligt. Det enda jag satt och väntade på var att rösten skulle börja stöna och flåsa också. Så jag frågade om det hela var ett skämt vilket rösten förnekade. "Okej", sa jag, "då är du välkommen att ringa efter nio imorgon igen", och la på.

Den här personen kan ju kamma sig på att få ens komma och titta på våra katter, tro det eller ej, men vi är ganska så selektiva när det gäller att adoptera katter av oss, och det sista vi vill är att de ska hamna hos en dåre. Jag kunde inte somna om efter det, funderade starkt på att det var ett skämt och var nästan övertygad om det tills jag kom på att ingen av mina vänner vet om att vi har katter ute på annons just nu. Och den här äckliga rösten, så kan inte ens Bengan låta när hon gör sig till...

Nu har det verkligen snöat utan uppehåll just precis hela dagen! Var ute för att inhandla en pizza och hyra några filmer och fick vada genom en decimeterhög snöflora. Och det bara fortsätter vräka ner!
Molly och jag ska till Köpenhamn och gå på Tivoli imorgon så jag hoppas att det blir uppehåll iallafall då, så som de lovat på smhi, men när kunde man sist lita på deras prognoser?

Blir som sagt lite filmkväll på egen hand ikväll. Ska upp och tvätta sju i morgon bitti (jag vet, jag är inte klok) så det är alldeles lagom aktivitet tycker jag. Ska färga håret, lägga ansiktsmask och limma naglarna så det blir en härlig Sandra-kväll i mjukishäng som gäller.

Igår, och detta vet jag att många undrat över hur det gick, var jag ute och åt middag med en ny bekantskap. För ett år sen var jag med på en dejtingsajt och då blev jag överöst med mail (samt komplimanger) från en man som väldigt gärna ville bjuda ut mig. Jag tackade nej då och sen träffade jag istället en kille som jag hade en mer eller mindre jobbig romans med, och la ner min profil på den här sajten.
För ett tag sen gick jag med igen, en urtråkig kväll, som ett simpelt nöje, och då kom det ganska snart ett nytt mail från den här mannen. Jag säger man, då han är över tio år äldre än mig. Han ville bjuda ut mig och jag sa nej i vanlig ordning. Orsakerna till att jag var så svårflörtad var att dels så bor han i Örebro, och dels så är hans ekonomiska situation en helt annan än min vilket präglar hans sociala umgänge bland annat. Då menar jag att han umgås med en rad rikskända personer, och hamnar då och då på en och annan gala/kändisfest/eller annat publikt evenemang. Inte direkt en livsstil jag själv skulle vilja ta del av, eller känna mig bekväm med.

Iallafall, envishet lönar sig och är till viss del attraktivt, så jag gav honom en chans. Han åkte ner till Malmö och vi åt på Restaurang Årstiderna. Det blev en fyrarätters meny med bland annat färsk kaviar, hjort och friterad västerbottenost att nämna. Till det blev det nåt glas skumpa och så har jag druckit mitt livs dyraste vin vilket jag inte ens vill återge priset på då det var ren galenskap. Visste knappt hur jag skulle bete mig men på något sätt lyckades jag ta mig igenom hela kvällen och dessutom ha riktigt trevligt. Så, ja, det var trevligt, men jag får hålla fast vid att det ändå inte är på något vis så jag vill leva mitt liv.

Min förra sambo och jag kom från helt olika familjer och även om de inte var direkt rika så kände jag hela tiden av den här skillnaden och det var så svårt många gånger att förstå var den andre kom ifrån och hur den tänkte. Hur skulle det här bli??

Nä, dags för den här prinsessan-för-en-kväll att glida ur blåsan och dra på mig jeansen igen...

Sitter här och rapar högt och ljudligt efter maten, ingen har väl beskyllt mig för att vara för kvinnlig iallafall. Ska alldeles strax ta mig i kragen och röja lite i denna misär som jag nu lever i. Jag har helt tappat kontrollen över stöket och vet knappt i vilken vrå jag ska börja. (Vill dock påpeka att jag inte på något vis är en stökig person, utan snarare tvärtom, och när jag säger misär menar jag att jag inte sorterat tvätten och att jag inte dammsugit på nästan två veckor, inte som i den där dokusåpan på tv som avslöjade både mögel och råttor, samt matrester under sängen.)

Rosa fick sin julklapp idag och hon är helt tokig i den. Furminator! Hon älskar att bli kammad och borstad och klappad, så hon har inga problem med att jag förenar nytta med nöje. Hon tycker att det är hon som är den lyckligt lottade och det kan hon väl få tycka, helt ovetande om syftet. Som om det sen inte var nog hade jag köpt den dyra påsmaten nere i djuraffären, och det sa bara slurk, sen var den borta. Så antingen matade jag maskarna i magen eller så var hon grymt nöjd med den här dagen.

Har varit ledig idag och dagen kan väl beskrivas mer som nyttig än som avslappnande. Träffade syrrorna M och C idag och lagade mat hemma hos M. Hon bor lite rymligare, så det kändes bättre att vara där.
Sen vart det bråttom hem för att beta av den värsta disken och fixa lite fika inför Kattjourenmötet. Tyckte det var ett väldigt givande möte med fokus på rimliga saker istället för att spåna ut på helt overkliga projekt som ingen av oss har ork att driva igenom.

Tidigare på dagen (trilla inte av pinnen nu) var jag och köpte mig ett träningskort. Måste komma igång nu, då man börjar närma sig 30års-gränsen. Ämnesomsättningen är det inget fel på men saker och ting börjar peka neråt. Rumpan slår till exempel nästan i knäveckan när jag går. Måste göras något åt. Magen trillar över byxkanten och det börjar bli svårt att hitta byxknappen svårt när man har brått till toa. Måste göras något åt. Trapporna i huset tar livet av mig och påminner mig om min obefintliga kondis. MÅSTE göras något åt.
Perfekt, jobbet betalar den största delen av träningskortet, så kommer riktigt billigt undan.

För att spinna vidare på det här med min tankeläsar-bok så lyckades jag läsa syrrans tankar idag och avslutade en helt otippad mening ( och då har jag ändå bara läst ett kapitel ur boken). Tror jag har naturlig fallenhet för det där. Så på med foliehattarna allihop!


Piff ska till tandläkaren imorgon. Det är extra roligt eftersom hon hade en liten historia med den här tanläkaren där han raggade på henne på ett väldigt ofint sätt, och nu ska hon alltså träffa honom första gången efter det. Jag är sååå spänd på alla smaskiga detaljer! Längtar tills du kommer till jobb gumman! ;) ♥

Just hemkommen från att ha fixat naglarna nere hos Pleasure Divas på Entré, ligger jag på soffan och förundras över hur hela deras verksamhet är uppbyggd.
De är hur många asiater som helst som jobbar där, och de sysslar med allt från att bygga naglar ( vilket de är väldigt duktiga på, annars skulle jag inte envisas med att gå dit) till solarie, sminkning och ögonfransförlängning.
Jag har aldrig förut bokat en tid precis vid öppningstid men idag hade jag tid just vid tio. Alla som känner mig vet att jag sällan är i tid till NÅGOT, men idag la jag manken till och var där bara några minuter över. Ingen asiat där.. Efter ytterligare några minuter dök en tjej upp och det var hon som har hand om allt det praktiska runt omkring, svara i telefon och boka besök med mera. Den enda av dem som talar svenska med andra ord.

Strax därpå dyker en annan tjej upp, och förvirrad ber hon mig sitta ner, men det visade sig snart att jag inte var just hennes kund utan hon som skulle fixa mina naglar sågs inte till. Tjejen ( den enda som kan svenska) blev märkbart irriterad och det slutade med att hon fick sätta sig och fixa naglarna själv, vilket gjorde mig lite orolig då jag aldrig tidigare sett henne lyfta en nagelfil, och då har jag ändå varit där många gånger.
Samtidigt som hon filade på och hade sig, som tur var så verkade hon veta vad hon gjorde, kräkte hon av sig om sin chef, sina kollegor och asiater i allmänhet. Ska dock tilläggas att hon är asiat själv... Blev bland annat informerad om att de inte jobbar efter nåt schema, folk dyker upp lite som de vill, tappar kunder och ja, annat som inte låter så vackert när man återger det i text. Man kan väl lugnt säga att hon var något trött på att jobba för det stället.

Bland annat kom det in en kund som hade tid klockan elva och hennes nagelbyggare hade inte synts till. De ringde upp henne och hon lovade vara på plats inom en halvtimme. Tror ni kunden ville vänta en halvtimme eller? Nej, självklart inte. Tappade ytterligare en kund. Tjejen ( den svensktalande) vart så förbannad att jag trodde hon skulle spricka, hon var helt chockad över hur dålig service de faktiskt hade att erbjuda och sa lite giftigt att det en sån sak skulle aldrig hända om man jobbade för en svensk arbetsgivare.

Jag undrar då hur vanligt det är att man är rasistisk mot sin egen folkgrupp...

Känner mig lite nere idag, ska nog ta mig en riktig Sandradag/kväll. Inget speciellt som hänt, bara en låg dag. Behöver vara lite för mig själv och fundera över vad jag verkligen vill med vissa saker. Kanske äta lite onyttigt, sjunga falsk och högt för mig själv (och Rosa) när jag städar, för att senare vara herre över min egen fjärrkontroll och få lov att se precis vad jag vill på tv.

Så var Idol slut för denna veckan och Erik gick vidare till final, tur är väl det. Hade han varit 15-20 år äldre så... ;) Känns att man börjar bli gammal när man inte längre använder frasen "5 år till på honom och han vore ett kap!".. Ja, det och att man börjar bli lite tantsjuk om nu det är den kvinnliga motsvarigheten till gubbsjuk.

Syrrorna gick för en liten stund sen, var så mysigt, ibland blir man bara så påmind om hur vi hade det när vi var barn, ja om de goda stunderna då så klart.

Något som jag stört mig på sen tidigare inlägg är det här med att jag inte kan komma på vad exakt det var jag tänkte på när jag la ifrån mig boken igår, som jag var så inne på att skriva om. Det är konstigt hur minnet kan vara så låst. Hela situationen är ju serverad, så varför kan jag inte bara komma på det?? Det är som när man sitter och pratar om en film och ska komma på en viss skådespelares namn. man har det på tungan, vet precis hur personen ser ut, men namnet är som bortblåst. Man släpper det bara inte..

Lika bra jag inte kommer på det nu, för så jäkla kul kan det väl ändå inte ha varit. Eller??

Sitter här och väntar på att två av mina systrar ska komma hit. Det blir lite mat, god förhoppningsvis och sen Idol och snacks för hela slanten. Ska bli mysigt.
Skönt med åtminstone en dag ledigt imorgon, känns som om jag jobbat hundra dagar i sträck, vilket jag förstås inte har, och hade det inte varit för att Piff bjöd på lussebulle idag så vet jag inte hur jag hade klarat av den sista timmen på jobb.

Visst är det störigt när man tidigare på dagen upplever något som man så gärna vill skriva om, och när man väl sätter sig för att blogga så kommer man inte ihåg?! Oftast handlar det om något slags situationskomik och det är hysteriskt roligt för stunden men en timme senare är det som bortblåst ur närminnet. Igår till exempel läste jag en bok om hur man kan läsa andra personers tankar genom att tyda deras kroppsspråk, tonläge och blick, ( passa dig Chrissy, grrr!) och så kommer jag ihåg att jag innan jag la ifrån mig boken kom jag på en sak som, förmodligen, hade med detta att göra och lovade mig själv att komma ihåg det tills idag, för det var såå roligt....

Ja.. Minnet är kort men jäkligt intensivt...

Sitter här och slöar mellan maskinerna, håller förstås på och tvättar. Brukade av någon anledning boka tvättid lördag morgon förut, men i takt med att det började bli mörkt ute tappade jag lusten att gå upp klockan sju på min lediga dag. Så var fredag kväll enda passet jag kunde få inom snar framtid, så det var bara att bita i det sura äpplet.

Fatta att det bara är en månad kvar av detta året! Helt sinnessjukt att tiden går så fort, men om inte annat blir man ju påmind om det när man kollar sig i speglen och förvånas över ännu en kråkfot i ögonvrån..

Jag har blivit erbjuden ett projektarbete på ett par månader med start efter årsskiftet. Självklart tackade jag ja, skönt med lite omväxling och nya miljöer. Men! Kommer sakna Rosa något fruktansvärt då mycket av arbetstiden är förlagd på annan ort och jag måste bo på hotell.  Min sambo! :(

Det är verkligen förunderligt hur snabbt en halv vecka kan gå! Jag åkte på min hemliga resa, som förstås inte är så hemlig längre. Hälsade på en barndomsvän i Norge och det var trevligt som alltid. Nog hade hon sina aningar om att jag skulle komma, men det blev ju bra ändå!

Sitter på bussen hem från Oslo, är nog i Halmstadstrakten nu, vet inte riktigt, men alla hinder på vägen är obetydliga. Buss kommer nog inte vara ett alternativ nästa gång jag ska ut och resa, oavsett var. Åtta timmar på buss är inte så fantastiskt roligt och personligt utvecklande som man kan tro. En, enligt körschemat, utlovad bensträckare på tjugo minuter blir lätt fem minuter om man råkar ut för vägarbeten på vägen.

Tror dessutom att jag moonade för Göteborg genom toafönstret. Tycker nog att man kan utrusta bussarna med gardiner eller något framför toafönstret. Upptäckte mitt missöde ganska snart (dock inte snart nog) och drog upp byxorna snabbt som attans utan att uträtta några behov what so ever... åtta timmar på buss, utan att tömma vätskedepåerna spelar psyket spratt som får en att fundera över ens mentala status.

Fick mig dock en ny kompis på bussen, men han gick av i Göteborg så resterande timmar får jag underhålla mig själv.
Längtar efter min soffkudde nu, hoppas hon haft det okej med alla som kommit för att underhålla henne.

Ska ta och kolla lite film nu, men återkommer säkert och gnäller lite över priserna i Norge. Helt sinnessjukt vad dyr maten är där, jag hade lätt varit ännu smalare om jag bott där!

Nu! Nu börjar det dra ihop sig. Har inte hunnit packa än och Rosas situation har jag inte riktigt löst men allt det där ordnar sig. Sen är jag på väg. Norrut. Eller söderut. Kan jag ju inte säga. :)
Har lite bekymmer med Rosa, vill helst inte lämna bort henne för tror inte på att så många miljöombyten på kort tid är nyttigt för henne. Så ska dela ut nycklar ikväll till folk som vill komma hit och kela med henne och så ska jag tjata lite till på en viss person om att komma och sova med henne en av nätterna. Hon behöver ju ligga sked och bli pussad i nacken.

Piff och hennes vapendragare kom hem från Gran Canaria igår, kan tro de är bruna, men jag väntar gärna nån vecka med att träffa henne så hon hinner blekna lite och jag hinner skaffa mig en bus-bränna.

Var och fixade naglarna idag. När jag hade ungefär tio minuter kvar får jag reda på att tjejen som bygger naglar på mig sitter med feber, ont i halsen, och huvudvärk... Tjena, gissa vem som kommer åka på grisflunsan nu i dagarna...

Så, nu ska jag packa det sista, ordna allt det praktiska, och fajtas färdigt med mitt inre om jag ska ha med datorn eller inte. Jag är addicted... Dessutom behöver jag den för att jobba undan mitt kattjourenjobb. Vill inte sitta hela fredagen sen och göra annonser och svara på mail. Okej, ursäkter, ursäkter, kommer sakna min dator, ja...

Just kommit hem från jobb, två arbetsdagar kvar nu till semestern och jag känner mig nästan stressad över att försöka planera in så att jag får ut så mycket som möjligt av mina lediga dagar. Tänker inte slösa bort en endaste dag.

Har en liten shoppinglista på saker jag behöver inför min hemliga resa och hörlurar var den grejen som stod högst upp. Gick in på Claes Ohlsson och tog några av de billigaste, (smålänning som jag är) eftersom det hittills varit ganska lyckade inköp trots allt. Men jag har väl bara haft tur förut, för det här var det sämsta ljudet ever.
Ska sluta snåla, har ju redan lovat mig själv att skämma bort mig själv under semestern, och njuta av musik kan man ju knappast utan utan bra ljud, eller hur?

Frågan är vart jag ska göra av Rosa under min semester. Det känns nästan oartigt att be syrran igen, var ju bara några veckor sen hon passade henne sist. Får väl erbjuda att damsuga hela hennes lägenhet efter Rosas vistelse...

Nej, nu kallar Rosa att det kurrar i magen, och själv ska jag boka lite hotell och dylikt.