Cookie

Jag har tokroligt! Det är inte så att det händer grejer nonstop eller att det inträffar oslagbara överdåd, men jag måste erkänna att komiken här i Israel i sig är oslagbar. Mest skrattar jag väl åt mig själv, eller ja, med mig själv. Jag är hysteriskt rolig utan att ens veta om det. Jo, helt sant!

Jag måste bara nämna sådär i förbifarten hur lätt det är att beställa en macka med sperma på istället för lax här nere. Engelska kan vara knepigt ibland.
Dessutom finns saker till för olika syften världen om och det är en annan knepig sak. Till exempel när det gäller den där avskiljaren i affären som markerar att det är nästa kunds varor som ligger på rullbandet så finns det ingen sådan här nere. Däremot finns det en likadan som det står något obegripligt på hebreiska på. Den betyder att kassan är stängd. Det är dumt att sätta den framför sina egna varor. Det hade dock varit coolt att sätta den bakom sina grejer, lite kaxigt sådär...


Jag älskar vardagskomik. Även när det är jag själv som står för den. Jo, faktiskt.

Det är dessutom helt underbart att känna sig helt totalt hjälplös lidande av typ, svår dyslexi när man går i affären. Inget står på engelska (däremot hittade jag Wasa knäckebröd). Så vill man ha en youghurt är det antingen att chansa och riskera att få någon sorts hummous till morgonflingorna, eller så frågar man en vän som man ännu inte känner. Sen, om vännen visar sig vara hjälpsam så nästlar man sig genast in i deras liv och går med honom genom alla gångarna och pekar på samtliga varor man passerar med frågan "vad är det?". Visst känner man sig som en tvååring men sen samtidigt får man ju erkänna att man lärde sig nog mycket på det sättet back in the days.

Härligt med min trainee oxå. Han går och slickar sig förföriskt runt läpparna när han passerar mig alternativt skriker mitt namn över halva lokalen. Det är inte det roligaste i det stora hela. Det som är riktigt underbart med honom är att han inte talar engelska utan han nickar bara, samt ler och skrattar. Tappar saker på golvet som jag av någon underlig anledning måste plocka upp medan han spanar in mitt ass. Ja, han är en av de tre grabbar på H&M Tel Aviv som faktiskt inte är gay. Kan dock inte säga att han gör det lätt för sig det lilla pervot. Tror inte han blir så långvarig där heller...

Nu är det läggdags ta mig tusan, får berätta mer galenskaper imorgon, för jag lovar att där finns mer i ämnet att uttömma!

Ja, så var man på plats i Tel Aviv. Trots alla missöden. Lite trött idag men vill få med så mycket som möjligt så här kommer det i ultrarapid;

Trampade i gyttjan utanför mitt hus i mina nya dojjor. Höll på att missa planet för att vi inte fattade bättre, blev kallade på i högtalarna och eskorterade genom säkerhetskontrollen. Hann med planet två minuter innan avgång.
Fick vänta i ett par timmar på flygplatsen i Tel Aviv innan vi fick komma till hotellet.
Skabbigt hotell. Fast bara på så vis att man får spola med en hink vatten efter sig på toa, sätta på varmvattenberedaren en god stund innan duschning.
Tyskarna vägrar engelska. Min tyska kollega driver mig till vansinne med sin pelleredighet. Maten suger och är snordyr. Inte på en enda förpackning kan det stå på engelska så vi köper bara matvaror med bild på framsidan. Lägsta temperatur uppmätt på väldigt länge och störtregn.

Det var det mindre bra. Det som är bra är att jag faktiskt har nåt riktigt jäkla bra att gnälla över! =)

Det är inte pest och kolera, skulle inte vilja byta min skittoalett mot något annat just nu. I veckan ska graderna smyga uppåt igen och bli uppåt 26 grader och vi kommer ha ledig tid att undersöka Jerusalem och Döda havet med ifall vi vill det. Jag vill mest ha sol, sen kvittar det vad jag gör. Jerusalem har jag ju ändå sett på bild. Liksom. Alltså. Typ...

♥

Snart är det avfärd till Israel. Bara ett par dagar kvar nu. Min största oro är Rosa. Har inte hittat ett och samma ställe som kan ha henne alla veckor i sträck. Alla är bortresta någon gång under den perioden. :S
Så försöker lappa ihop det bäst det går. Som sagt, inte mycket tid kvar...

Vill bara skriva ett personligt meddelande till Asparagus, jo, jag vet vem du är! ;) Inte glömmer man väl sin stora kärlek?


Borde ta och packa lite, det är ju ganska tajt med tid de andra dagarna framöver nu och det vore inte helt fel att få lite tid till lite annat, särskilt tid att träffa systrar och förhoppningsvis även systerson! Men, istället sitter jag och häckar i soffan i väntan på att tvätten ska bli klar.

Var hos läkaren idag, och fick ta nya prover. Svimmade dock inte denna gången *stolt*. Fick medicinen dubblad denna gången så hoppas det hjälper magen att fixa Israel.

Nej. Packa. Nu!

Läste lite ur David Batras bok idag. Den där han samlat bland annat tvättstugelappar och annat gott och blandat. Trots att det är så simpla grejer skrattar jag hysteriskt åt sånt. Påminner mig lite om dagen efter när en kille här i trappen haft fest. Jag kom hem någon gång under kvällen och möttes av att det inte gick helt städat till.
Iallafall. Dagen efter hade killen satt upp en lapp i trappen där han efterlyste sina nycklar som han trodde sig ha tappat. Ytterligare en dag efter detta hade någon granne svarat lite längre ner på lappen " jag har hittat dina nycklar, de låg i fickan på jackan som du hade glömt ute i buskarna..." Priceless!!

Man kan ju inte bli annat än glad!

Ska försöka städa undan lite här nu, får kanske lite finbesök senare så lika bra att ha det lite presentabelt i förebyggande syfte.

Har haft en helt underbar helg! I lördags firade morsan sin 50års-dag och dagen till ära överraskade hon oss med att ha fixat trekamp på Laserdome. Det var tjurridning, laserdome och sumobrottning. Jag vann! Fick medalj och allt, så det så! :)
Senare blev det bowling och middag. Riktigt trevligt faktiskt.
På kvällen där hämtade kexet mig och så åkte vi till hans stuga i Ängelholm. Kollade film och sen låg vi sked, alla människors rättighet. Igår efter frukosten fick jag på mig ett par riktigt sexiga thermobyxor a´la Steve Urkel. De gav mig en gigantisk häck som började redan under armhålorna. Men jag är inte den som är den, efter många skratt så begav vi oss ut för att gå (givetvis med thermobyxorna på) en runda i den vintervita skogen. Får en att undra vad fan man gör i Malmö egentligen... Underbar natur.
Sen jäklar fick jag skotta snö. På hustaket låg 60 centimeter snö som skulle ner och det tog två timmar kan jag tala om och det resluterade i ont som tusan i de södra regionerna (lår och häck) men det som inte dödar det härdar, sägs det ju.

På lördag åker jag till Israel. Hoppas jag. Har fortfarande inte fått bokningsbekräftelsen eller nåt. Vet inte om jag åker från Sturup eller Kastrup, morgon eller kväll. Vet inte när jag kommer hem heller. Jaja, de får halva dagen på sig imorgon också sen får det vara nog, bussar Rosa på dem!

Fredagskväll och brorsan har just gått hem. Funderar på att lägga mig strax, kanske med en bok till och med. Imorgon är det dags att fira morsans 50års-dag och det kommer tydligen vara aktiviteter hela dagen, så får ju ha lite ork för det där. Vad är det egentligen som man kan göra som kräver oömma kläder, men inte gympaskor fast ändå blir man så svettig att man behöver ta en dusch efter?? Hatar att inte vara väl informerad om grejer i förväg, vet ju inte vad jag ska packa för tillfället!

Har jobbat i Malmö denna veckan och det har känts helt underbart. Skönt att få lite egentid på kvällarna som inte omfattar sjabbigt hotellrum eller tågpendling i snökaoset. Nästa vecka är också i Malmö så det känns lyxigt.

Sen bär det av till Israel. Fortfarande sitter jag utan bokningsbekräftelse eller någon som helst information kring resan. Kan ju inte påstå att reseansvarig är vidare grym på framförhållning. Förresten ska kanske inte jag snacka om framförhållning, jag har inte hämtat ut mitt pass av rädsla för att ens öppna det...

Nu till en större nyhet. Jag tror jag hittat en grabb som jag kan tänka mig hänga med sådär framöver, typ, lixom, alltså. Lite galna upptåg i skjortärmen och några skruvar lösa, i kombination med att vara en riktigt bra och stabil kille som annars är något sällsynt. Han har det där lilla extra som får det att pirra i magen så får se hur det här utvecklar sig. Håll tummarna! Har inte känt så sedan T. och trodde att den relationen hade tagit slut på den möjligheten att kunna känna så överhuvudtaget igen.. Undrens tid är inte förbi, dock.

Jaja, ska inte sitta här och bli känslig, det är inte min stil och det klär mig inte ;)


♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Jag erkänner.
Jag är en shopoholic.
Mitt namn är Sandra, och jag är den största impulshandlaren på Ellstorp. kan inte påstå att jag är som alla andra tjejer som shoppar nya kläder och skor i mängder utan mer teknikshopoholic, eller prylbög som brorsan kallar det. Fast inte riktigt, jag är ingen prylbög (om jag ens skulle kunna vara just det) utan jag är rent praktisk av mig.
Nu har jag impulshandlat en tv, en blodtrycksmätare, mp3-spelare och nu senast en ny dator. Ja, jag behöver en dator till. BEHÖVER.
Har faktiskt tänkt på det ett tag att det är sjukt omständigt att ta med sig "stordatorn" när man är iväg, det är inte helt enkelt att veckla ut den på tåg/buss och batteritiden är pinsamt dålig. Jag har också fått erfara att det inte finns något nätverkskort i min dator så det funkar inte att koppla upp sig på nätet runt om i världen. Jag är beroende av dator, katter dör om jag inte får ha den med på semestrar eller när jag jobbar borta, det är så jag rättfärdigar det.

Slängde en blick på den nu medan den höll på att installera sig själv och till min stora förtjusning så har jag även Officepaketet i den! Det kan tyckas vara en löjlig sak att bli lycklig över men det betyder under för mitt författeri. Mitt förra paket försvann med vinden då jag fick formatera om "stordatorn".
Kanske inte det värsta jag blev av med, med tanke på att jag även slarvat bort mitt usb-minne på vilket jag lagrat boken jag påbörjat att skriva.. Men jag är inte bitter!

Försäljaren försökte sälja på mig både försäkring och virusskydd, men vad ska man med det till lixom...

På fredag får vi besök på jobbet av självaste Sverigechefen, det ska bli kul! Ska försöka slå vad med folk på jobb om vem som vågar säga mest otippade saker till honom. Till exempel fråga om han hänger på till donken efter jobb eller nåt. Det hade varit sjukt roligt.

Klockan är knappt tolv men det känns som om jag varit uppe ett par dygn i sträck. Min lördagkväll, utslagen. Finns ju folk som firar sina födelsedagar idag men jag tror inte de hade blivit ett dugg glada över att jag hade suttit där och gäspat.
Har jobbat riktiga mördardagar och när helgen väl kom så var jag glad att jag lämnat den öppen för ganska mycket vila.
Var och hälsade på farsan på behandlingshemmet idag, han var inte lika avslappnad den här gången som förra utan ganska rastlös och spattig, så jag har inga större förhoppningar, bäst så.
Sen fick jag med mig syrrorna och mata mina helgkatter ( de hemlösa katterna vid patienthotellet UMAS). Fick se en av dem idag och den högg direkt in på mitt krubb. Skönt att veta att de hittade den på en gång så den inte hann frysa till is.

Ska jobba i Malmö nu ett par veckor innan Israel och det känns för jävla skönt. Det kommer bli sjukt intensivt där nere. När jag var och jobbade i Dubai var man på stående fot 18 timmar om dygnet och jag överdriver inte när jag säger att man var rund under fötterna i bokstavlig bemärkelse vid varje dags slut. Ett varmt/kallt fotbad och fyra timmars sömn senare och man var på fötterna igen.

Ska sätta i en film när jag är klar här, något man kan somna till. Kollade ett drama tidigare och grät floder så det får bli något mer lättsmält nu.

Som Molly säger,

I'm out!

Tänkte passa på att berätta en annan sak medan jag sitter och återhämtar mig efter att ha svimmat i duschen. Tips till er alla, duscha inte för varmt på fastande mage! Får alltid sån jäkla huvudvärk efter att ha tuppat av (ja, nu låter det väl som om jag gör det ofta, vilket i och för sig är sant, fast inte de senaste åren). Och nej, slog inte i huvudet, är ganska rutinerad vad det gäller sånt. ;)

Det jag egentligen skulle berätta var om igår på bowlingen. När vi kom fram till vår bana tyckte jag mig känna igen en av killarna på grannbanan och blev ganska snart varse om att det var min gamla stalker. Vet inte om jag har skrivit om honom förut i bloggen, var ju ett tag när jag inte bloggade alls. Ni som känner till det vet iallafall vilket helvete jag hade med honom.

Iallafall så var det en kille jag träffade två gånger innan han bestämde sig för att jag var hans livs stora kärlek och att vi var ämnade för varandra. Detta gjorde han mig påmind om ungefär 10 gånger om dagen via telefon och msn. Fick tala om för honom till slut att hans uppvaktande var ovälkommet och att han skulle låta mig vara vilket han vägrade. Han kunde dock inte tro att det han kände så starkt kunde vara obesvarat.
För att göra en väldigt lång historia kort så slutade det med att jag efter att ha kallat honom både sjuk i huvudet och obehaglig på alla sätt, hotade med att vidta åtgärder som jag sedan lämnade öppet till fri tolkning.

Detta hjälpte, men han hör fortfarande av sig via de sätt han kan för att be om ursäkt (fast nu tror jag att han är blockerad på alla forum han kan få tag på mig).

Nu önskar jag för underhållningens skull att jag inte hade behövt formatera om datorn och därmed bli av med en helt galen msn-konversation jag sparade i syfte för eventuell polisanmälan. Det hade visat vilken sjuk värld vi lever i på ett komiskt men samtidigt väldigt tragiskt sätt.

Han var iallafall på Big Bowl med sina killkompisar igår, och jag hade säkert inte lagt märke till honom om det inte var för att han drog igång värsta pek och viskleken med sina vänner. Skulle varit roligt att se det hela ur hans synvinkel.

...eller kanske inte!

Nu ska jag försöka resa mig och ta mig till köket, slängde i mig några bitar choklad för att få upp blodsockret men tror nog att kroppen behöver något mer. Kom just på vad det var som kan ha fått mig att säcka ihop. Jag och en tjej på jobb kör på att bli av med vårt sockerberoende som skenat iväg under Karlskronatiden. Första som äter godis får böta 200 kronor.

Antar att jag förlorade, men iallafall med god grund...

Jag tror att jag börjar bli galen. Nu menar jag inte som i vardagstokig där jag gör fåniga saker som folk kan skratta åt utan mer som tung medicineringsgalen..
Försöker ta mig i kragen och hålla huvudet ovanför vattenytan och tänka att folk lider av värre saker. Har bara otur att allt kommit just samma vecka.
Alltså har den här veckan nog känts som den längsta i hela mitt liv. Först och främst var det väldigt omvälvande med det faktum att pappa kommit in på behnadlingshem, ja för ungefär 100e gången i ordningen. Dock verkar han mer motiverad denna gång, men det kan också vara missbrukaren i honom som talar. Jag har alltid tänkt att han skulle kunna sälja in precis vad som helst till vem som helst, så om han klarar detta ser jag gärna på en eventuell försäljarkarriär för honom i framtiden.

Sen blev det nästa dag, och nya bekymmer. En sjukt känslomässig kväll med mina systrar och kusin där vi redde ut allt och lite till. Inget mer skitsnack, vi är trots allt familj. Så håll tummarna att det håller.

Dagen efter det (svullnaden från rödgråtna ögon hade ännu inte lagt sig) får jag ett fax i handen när jag jobbade på Nova om att min hembutik blivit rånad. Fick inte tag i någon från min butik och jag anade det värsta att Piff, en av mina bästa vänner varit med. Mådde så sjukt dåligt av detta att jag inte fick för mig att göra ett ärligt handtag eller ens gå hem från jobbet. Var som en tidsinställd bomb. Har i veckan lärt mig att oroa sig över andra är hundra gånger värre än att ha egna problem.
Enough said, Piff är hel och ren, dock uppskakad och om inte annat hoppas jag att hon i och med detta har förstått hur viktig hon är i allas liv.

Ytterligare en dag efter detta var det krishantering i min hembutik vilket jag förstås var på plats för. Medan de drababde satt i samtal styrde jag tillsammans med några tillresta kollegor upp dagens arbete. Här har jag lärt mig ytterligare en intressant grej om mig själv. Jag har en förmåga att lägga fram de mest opassliga kommentarer på helt fel ställen. Till exempel säger man inte till råndrabbade personer att "tiden går snabbt när man har roligt" när de glömt bort tiden efter att tillsammans i timmar ha suttit och bearbetat det som hänt.. Man lär sig så mycket.

Kvällen därpå kände jag att lite egentid vore på sin plats så jag vägrade övertid för att få komma hem och bara vara. Detta önskemål slogs i spillror då jag insåg att svara i telefon resulterade i att sitta och jiddra med morsan om hennes ångest kring min misslyckade barndom. Hänt har hänt känner jag...

Men hela veckan har inte varit skit, igår var jag tillexempel ute och bowlade och åt med riktigt gott sällskap, och idag ska jag iväg och mata katter och sen hem till Piff för myskväll.

När allt kommer omkring börjar jag nog inte bli galen ändå, tycker jag har det hela under kontroll, så här kan ju livet vara ibland.

Hade en sådär opassande dröm i natt igen. En sån där dröm om någon som är off-limits, fast den här gången var jag samtidigt olyckligt gift i en bigamirelation och var på fest i ett hus det spökade i, för att dramatisera det hela. Sen att han var full och att jag utnyttjade honom, den biten är jag särskilt stolt över. ( Jag vet.. sexlös..)

Uppdaterar på begäran bloggen medan jag beslutar om det blir utgång eller soffhäng ikväll. Sådärja, där fick man samtidigt ett telefonsamtal som levererade en utskällning för att man ännu inte infunnit sig.
Soffan brukar i allmänhet vinna men den som lever får se. Nu börjar det dessutom en film på tv där Mark Wahlberg är sjukt slimmad så det finns ju viss risk att den vinner även ikväll.

Avgjort! (Jag vet, sexlös..)

Vi åkte hem tidigare från Karlskrona igår så att vi skulle slippa förseningar med ett eventuellt väderomslag. Inte helt oväntat hade det istället hänt en olycka längs spåret mellan Bromölla och Kristianstad vilket betydde att vi fick byta till buss. Sagt och gjort, efter att ha frusit en stund i väntan på bussen någonstans i informationsfria Sverige, utan att veta hur länge vi skulle behöva stå där, dök bussen till slut upp. Dock visade det sig vara fyra minusgrader på bussen, en inte så behaglig känsla. Mycket bittra kommentarer fälldes under färden som även den var helt informationslös ända tills vi kom fram till Kristianstad där det meddelades att vi efter lite väntan på en ny buss faktiskt fick hoppa på ett nytt tåg som skulle gå ända till Malmö. Lycka!
Sen att det var enkelspår på ett par långa sträckor vilket innebar ytterligare 45 minuters väntan är ju en helt annan historia. Summan av det hela var att jag inte var hemma förrän tolv på kvällen...

Fick ett samtal på jobbet igår angående Israel som jag ska åka och jobba i under två veckor. Informationen gällde mitt pass. Jag fick inte under några som helst omständigheter ha en arabisk stämpel sen tidigare i passet utan skulle omgående byta ut det. Visst tänkte jag, klart att jag skulle ha en sån stämpel, just my luck.

Iväg till passmyndigheten idag då, tur vi reste hem tidigare tänkte jag, och dessutom kom jag på att det var rätt bra att jag skulle uppdatera mitt pass då jag ser ut som en liten taliban på min förra bild. Tänkte att jag kunde se lite mer europeisk ut den här gången så man slipper dessa härliga al'qaida skämt. Stod och såg så neutral ut som jag på begäran skulle, och vad blev resultatet? Jo en ny iranier.
När hon sen frågade om jag ville ta om bilden så insåg jag att inget skulle hjälpa vilket jag också talade om för henne. Sen lyckades jag också få min namnteckning att se ut som något jag hostat upp så jag är rätt nöjd med prestationen..

Klockan är way past my bedtime. Lär bli ganska mycket sova på tåget som gäller imorgon. Tåget går om fem och en halv timme. :S Kan bara inte somna.

Ligger och luktar på höet som jag förvarar i min lägenhet. Det luktar lantliv.

Nej, jag är inte full, jag är trött...

Vad gör man när man äntligen kommit hem till sitt eget hem och kan göra vad man vill istället för att sitta instängd på ett hotellrum med bara tv och dator som sällskap? Jo, man sätter sig i sin egen soffa framför sin egen tv, med datorn som sällskap. Förvisso är jag inte så förkyld att jag inte skulle orka hitta på något, men när Ola undrade om jag ville med och öla ikväll kände jag mig patetiskt ynklig. En riktig killförkylning... Det är ju kallt ute.

Imorgon blir det filmkväll med Elna, precis som förra helgen, men den här gången får jag nog utesluta pizza alltså. Håller tummarna för att Bengan hakar på!

Dagens dåliga nyhet var att vi bara fick ett och ett halvt rum till nästa veckas Karlskronavistelse. Det betyder att på tre personer är det två som får dela. Det känns sådär. Särskilt som att jag är nattuggla medan ena tjejen lägger sig som allra senast klockan 22, (en av dem som tar sig själv på fruktansvärt stort allvar dessutom) och jag kan slå vad om att det blir hon och jag som får dela. En liten panelhöna på 22 bast. Underbart...

Sitter här med en toarulle, nezeril och alvedon. Vad fan hände?? Jag skyller allt på hotellet. Hade jag upptäckt att hårblåsen inte funkade redan innan jag tvättade håret hade jag kanske inte suttit här i min egen bakteriehärd just nu.
Å andra sidan hade jag kanske kunnat lista ut att den inte skulle funka då inte så mycket annat på hotellet gör det. Kylen var sönder, dock så har den bytts ut nu. Golvvärmen ( ack för dessa i-landsproblem) funkar heller inte och nu hårblåsen... Kaffemaskinen funkade heller inte så bra, skulle ha varm choklad men fick chokladen och ingen mjölk till.

Jaja, en förkylning är ju inte kolera precis, men det gick inte att tänka så logiskt när jag vaknade mitt i natten svettig av feber och fick hänga upp t-shirten jag sov i på tork.

Hade myskväll med Piff i helgen och så gick vi ner på Coop på Värnhem för att handla lite nödvändigheter *läs godis* och fick oss ett gott skratt när vi läste på prisskyltarna. Vem som  helst kan få jobb var som helst nuförtiden.

Drog ihop att vi skulle gå ut och bowla hela gänget nu när vi suttit alla dagar på hotellet utan att lämna det mer än för att gå till jobb. Så kan jag själv inte följa med. Försökte övertyga dem att jag mådde hur bra som helst men blev hemskickad redan klockan tre med förmaningar att vila så jag dyker upp imorgon. Visst, ligger väl någon poäng i det men fy så trist...

Blev ingen date igår, den blev inställd. Vid det laget var jag så inställd på att gå på date att jag inte alls var särskilt sugen på att hänga på ut. Så jag slets lite mellan tanken att köra lite soffhäng och att svida om och sticka ut och klubba lite. Soffan vann överlägset. Vet inte om det har med åldern att göra...
Tur dessutom att jag inte hängde på ut då det verkar ha gått väldigt hett till och att situationer där spriten gått in har vettet fullständigt gått ut.


Har massa på min att-göra-lista idag och ändå sitter jag här i fleecefilten och slöar. Måste ner och handla kattmat som jag ska lämna till Rosa. Så vill jag förstås hinna pussa och krama henne lite när jag ändå är där. Så är min plan att jag ska hinna sola, tvätta och packa, för att inte tala om att här behöver städas här hemma. Vill inte komme hem en helg till och behöva bo i denna misär!

Lika bra att sätta igång!

Ligger och slökollar på en film som jag hyrt men måste lämna innan sex ikväll. Den är skitdålig, men jag genomlider den för världsekonomins skull. Det är ju slöseri att lägga pengar på något som man inte utnyttjar.

Hade pyjamasparty igår med Piff. Vi delade en flaska bubbel och syndade med pizza, som om jag inte redan ätit massa onödigt denna veckan. Men, mysigt hade vi!
Kom på att jag hade en epilator liggandes och Piff har pratat om att hon vill ha en så jag sa att hon kunde ta min. Jag har själv bara använt den på tre hårstrån, men sen förstod jag definitionen på tortyr på ett helt annat sätt. Never igen! Måhända att det är lite mer besvär med att vaxa men jag genomlider hellre några snabba smärtsamma ryck än ett evigt plockande av hårstrån, typ ett och ett. Iiiiiih!!

Drömde om Alexander Skarsgård i natt. Han var inte lika fit som på bilderna kan jag avslöja och han har blommor tatuerade på hela kroppen. Han är dessutom ganska "kärlekskrank" och har massa husdjur, både hundar och katter. (För er som inte läser se och hör, då..) Fast nog var han snygg och charmig ändå! Jag vet, sexlös...

Skulle på "dejt" idag men den ser ut att kanske bli inställd då hans dotter är sjuk och han måste ta hand om henne. Jaja, jag får se, annars blir det lite utgång ikväll, som plåster på såren. Jag har ju trots allt rakat benen idag, det gör man ju inte för inget!


I know, den eviga singeln...

Önskar jag hade med mig träningskläder. Buffe både till frukost och kvällsmat kommer sätta sig som en krans kring midjan, det är jag helt övertygad om. Inte dte att jag överäter, men tar ju hellre av det som är lite onyttigt än det som förlänger mitt liv med en timme eller en dag. Jag är ledsen Molly, men jag joinar ditt sundare liv nästa vecka istället!

För tredje dagen i rad har jag stämplat ut en annan anställd här i Karlskrona när jag slutat för dagen. Det är ungefär lika svårt att lära sig ett nytt stämplingsnummer som att minnas var jag ställt skorna/lagt vantarna/ hur jag kom hem efter en hård utekväll. Stackars den som gör lönerna för den butiken säger jag bara!

Nu när jag inte längre kan klaga över skitstanken i mitt rum, övergår jag istället till att klaga på sjukhuslukten i mitt badrum. Men, det är väl klart, förmodligen krävdes det både ett och annat desinficerande medel för att eliminera den odören som föregick sjukhuslukten. Vet bara inte vilket som är värst. Eller jo, jag luktar hellre tandläkare på jobb imorgon än som om jag skitit ner mig!

Har ni någon gång haft opassande drömmar om personer som är "off limits"? I så fall vet ni hur jobbigt det är att träffa dessa personer under ett bra tag efter det! Man känner sig helt skyldig och smutsig, ja ni vet kanske vad slags drömmar jag pratar om. :) Måste bero på att man varit sexlös för länge eller nåt. ;) ♥

Önskar att jag hade klippt tånaglarna innan jag åkte hemifrån igår, har sönder alla mina strumpor på ena foten. tur att jag alltid köper enfärgade svarta strumpor nuförtiden och att man utan problem kan para ihop två vänsterfötter utan att det känns märkligt...

Med mig i Karlskrona har jag världens lamaste kollegor. Jag menar inte att de jobbar dåligt, det är jag inte här för att avgöra, men deras hipp-faktor lyser med sin frånvaro. Två av dem är nykläckta fågelungar som tycker hotell och byggen är det häftigaste som hänt dem det här årtusendet. De tar sig själva på så stort allvar att jag har svårt att låta bli att driva med dem, men ja, de kommer väl lära sig med tiden.
Två andra är födda under tidiga 50- och 60-tal, vill inte ha något samröre med oss yngre. De smiter iväg före alla andra och har inget intresse av att veta av oss. Förmodligen är det för att de är tråkiga och gråhåriga medan vi andra är unga och snygga och har hela livet framför oss. Trist när folk håller sånt emot en som man inte kan hjälpa. Alltså. Liksom. Typ...
Sen har jag ytterligare en med som jag inte riktigt vet hur jag ska tycka om, hon är riktigt pratsam och trevlig, det är inte det, men kommer man från landet har man ofta en viss prägel. Vad hette nu Ullared-Kjells fru?
Förutom dem har jag förstås E som är sjukt skön och avslappnad, tur som fan säger jag, och J som också är helt ok men ganska tystlåten.

Igår drog jag ihop att vi skulle träffas och käka tillsammans, vilket brukar vara ganska trevligt när man är iväg såhär. Lära känna dem man ska tvingas leva nära inpå i flera veckors tid, skratta, ha roligt.
Det var knäpptyst...

Jag försökte inleda lite konversationer men sen dog de ut och det blev lika tyst igen. Till slut kändes det så absurt och tryckt stämning att jag och E brast ut i gapskratt båda två. Sinnessjukt...
Så, idag har jag inte dragit ihop någon gemensam middag, utan de som helst vill slippa, de slipper helt enkelt.

Luktar lite bättre på mitt rum idag, stank avlopp här igår. Tror att alla mina kläder i väskan luktar skit nu, skulle inte förvåna mig ett dugg!

Jaja, nu ska jag gå ner och kräva en hårblås (upptäckte i morse att jag ingen hade, och då var det för sent kan jag också tillägga) så jag kan torka håret imorgon bitti.

Tjoflöjt på er allihop!

Idag blir det inte mycket action. På sin höjd blir det en action från Hemmakväll då jag ändå måste dit och lämna några andra filmer, men mycket mer än så blir det inte.
Min mage är lite kaputt idag, blev ju lite fest med jobbgänget igår och kombinationen allehanda snacks och alkohol kan ju ha den effekten.
Vi var först hemma hos Chrissy och spotifyade i gott sällskap innan vi drog vidare in till stan och köttmarknaden. Märks att folk inte har pengar just nu, var inte särskilt mycket folk ute och inga köer någonstans. Det var i så fall mest folk på Max, dit gick vi efteråt för att Piff ville ha med sig käk hem. Käk som i vanlig ordning aldrig äts upp. Jag vet inte varför hon måste envisas med att köpa hem mat som hon aldrig äter. Hon är för härlig.

Skrattade gott åt att enda killen i sällskapet hade kommit till jobb i morse med Piffs läppstift på kinden, helt sjukt roligt!

Jahapp, får skriva mer senare, har fått en tjock katt mellan mig och datorn...