Ångest!
Ångest, det är ett ord som i princip beskriver hela mitt liv för tillfället. Det är fredag kväll. Jobbar i morgon. Flyttar på söndag. Reser till sydligare breddgrader på måndag morgon... Fullspäckat schema alltså. Ångest, som sagt.
Bättre känns det heller inte av att packningen inte är helt avklarad och att flyttgänget i skrivande stund ligger i feberyra och svår förkylning. Ångest, igen.
Största ångesten, som närmast kan jämföras med panikkänslor, är att jag imorgon efter jobb måste gå igenom sista sakerna som ska delas upp mellan mitt ex och mig. Simpla saker som matvaror och skurmedel kan nog locka fram djävulen i det frommaste lamm vid ett sådant pressat tillfälle.
Tråkigt är att jag knappast haft möjlighet att se fram emot min välförtjänta semester, eller ens haft vett att börja packa inför den, med tanke på den stundande flytten. Måndag morgon klockan 04.41 när jag placerat denna rumpan (som dessutom är sex kilo lättare sen årsskiftet) på sätet på flygbussen, först då kommer jag fatta att jag verkligen är på väg!
Bättre känns det heller inte av att packningen inte är helt avklarad och att flyttgänget i skrivande stund ligger i feberyra och svår förkylning. Ångest, igen.
Största ångesten, som närmast kan jämföras med panikkänslor, är att jag imorgon efter jobb måste gå igenom sista sakerna som ska delas upp mellan mitt ex och mig. Simpla saker som matvaror och skurmedel kan nog locka fram djävulen i det frommaste lamm vid ett sådant pressat tillfälle.
Tråkigt är att jag knappast haft möjlighet att se fram emot min välförtjänta semester, eller ens haft vett att börja packa inför den, med tanke på den stundande flytten. Måndag morgon klockan 04.41 när jag placerat denna rumpan (som dessutom är sex kilo lättare sen årsskiftet) på sätet på flygbussen, först då kommer jag fatta att jag verkligen är på väg!
Vad händer egentligen?
Det här med separationer är inte det lättaste. Har varit slut mellan mig och sambon nu i snart en månad och först nu, om en vecka ska jag flytta till något eget. Det är ju inte bara att ta sitt pick och pack och dra när man står med gemensamt hus med tillbehör. Saker ska ordnas, papper ska skrivas, allt ska delas.
Har förvånat mig själv med ett värdigt lugn över situationen, hanterat det mesta med förstånd, vilket kan vara i stort sätt omöjligt ibland när känslor är inblandade. Igår brast det dock för mig, kunde inte fixa mitt jobb, fick någon typ av panikångestattack och mina redan tighta kläder kändes som något eller någon kramade livet ur mig.
Så, när jag kom hem lugnade jag nerverna med ett glas vin, sen ett till. Efter det kände jag mig så berusad att det snurrade, men klart, hade kanske inte ätit så mycket heller.
Packade för fullt, (exet är bortrest), och lyssnade på Jewel med den självinsikten att andra har det faktiskt värre än mig, och i mitt salongsberusade tillstånd roade jag katterna, och eventuellt också grannarna, med lite falsksång.
Känns helt galet att mitt liv nu ska ta en helt ny början, jag och mitt nya smalare jag.
Som jag skrev då jag först startade denna bloggen, är det helt otroligt vad kärleken (eller bristen på den) kan driva en till. Jag är Cookie igen...
Har förvånat mig själv med ett värdigt lugn över situationen, hanterat det mesta med förstånd, vilket kan vara i stort sätt omöjligt ibland när känslor är inblandade. Igår brast det dock för mig, kunde inte fixa mitt jobb, fick någon typ av panikångestattack och mina redan tighta kläder kändes som något eller någon kramade livet ur mig.
Så, när jag kom hem lugnade jag nerverna med ett glas vin, sen ett till. Efter det kände jag mig så berusad att det snurrade, men klart, hade kanske inte ätit så mycket heller.
Packade för fullt, (exet är bortrest), och lyssnade på Jewel med den självinsikten att andra har det faktiskt värre än mig, och i mitt salongsberusade tillstånd roade jag katterna, och eventuellt också grannarna, med lite falsksång.
Känns helt galet att mitt liv nu ska ta en helt ny början, jag och mitt nya smalare jag.
Som jag skrev då jag först startade denna bloggen, är det helt otroligt vad kärleken (eller bristen på den) kan driva en till. Jag är Cookie igen...
Pick och pack...
♥ Har fått tag i en lägenhet. Den är inte stor, men den är iallafall min. Så nu innebär det en massa packande av allt man helt tanklöst samlat på sig under årens lopp. Det är fantastiskt hur man i dagens läge kan dra paraleller med hur man levde förr, för många herrans år sen. En tid då man antingen var jägare eller samlare. Inte så stora olikheter från idag...
Det blir även en solresa vecka 8 som planerat, dyrt som tusan, men är man desperat så är man. Ger mig lite mindre tid att packa på eftersom det är tänkt att jag ska flytta helgen efter jag kommer hem. Jag kan nog leva med det, för den goda sakens skull! ♥
Det blir även en solresa vecka 8 som planerat, dyrt som tusan, men är man desperat så är man. Ger mig lite mindre tid att packa på eftersom det är tänkt att jag ska flytta helgen efter jag kommer hem. Jag kan nog leva med det, för den goda sakens skull! ♥