Läggdags...

Jobb imorgon. Känns helt okej att jobba söndagar då och då, men när man bara jobbar fyra och en halv timme känns det knappt lönt att lämna sängen. I natt ska klockan dessutom ställas fram så man mister en timmes sömn, fast å andra sidan tror jag att jag har några timmars sömn på lager efter denna helgen, shit vad jag har sovit gott!
Har fått höra en och annan kommentar om hur tjock min ena  katt är. Jag vill bara poängtera att han ligger närmst kameran och därför kan upplevas som gigantisk jämfört med den mindre katten. Dessutom har han kraftig
benstomme som han inte kan rå för, och han motionerar regelbundet och har en varierad kost. Ni behöver alltså inte vara oroliga...

image5

Vårtrött

Fattar inte vart min energi tagit vägen, den har åkt på semester och inte ens skickat ett vykort. Konstant trött och så har det varit ett bra tag nu. Försöker pigga upp mig med fruktdrinkar sprängfyllda med vitaminer varje kväll, men ändå tycks de inte funka så länge det inte är en skvätt sprit i. Inte ens solen har lyckats förmå mig att känna ett uns av vårkänslor, men det är i och för sig inte konstigt, sol ena dagen, snö nästa.
Hyrde film i söndags och nu får man tydligen ha dem i en hel vecka, vilket förstås är bra, men nu är det fredag och jag har fortfarande inte sett film nummer två. Man stressar ju inte precis med att se dem så risken är att man inte hinner innan söndag. Ibland känner jag av den här småländska snålheten som ligger rotad i mig. Den uttrycker sig på så sätt att jag inte kan låta bli att äta upp mat jag beställt hur mätt jag än är, eller att jag defintivt måste använda upp produkter jag köpt som inte håller måttet, som till exempel shampo som gör håret tovigt. Då köper jag hellre ett bra balsam än att göra mig av med skiten. Summan av kardemumman är iallafall att jag kommer se den här filmen om jag så kommer behöva betala förseningsavgift på den.
Ekonomiskt? Kanske inte, men jag låter inget gå till spillo iallafall...

Smält choklad...

Ledig idag och det är superfint väder. Inte för att jag är ute i det, eftersom jag håller på att tvätta för fullt, men på grund av den skinande solen har jag upptäckt en liten nackdel med min lya som jag bott i bara ett par månader. Solsida hela förmiddagen och eftermiddagen... Rumstemperaturen har nått upp till tropisk nivå, och samtliga växter i fönstret lider av tredje gradens brännskador. Och så påstår de att garderobsplantor ska fixa alla väder...
Har inte varit ledig såhär en solig dag förrän idag, så jag har inte upplevt denna högsommarhetta förut, men min påskhare i choklad låg och lapade sol i fönstret häromdagen och resultatet blev förstås chokladsås i påskförpackning.
Det blir nog att investera i ett par schyssta persienner innan sommaren. Antingen det, eller plastblommor och bordsfläktar i alla rum!


Zzzzz....

image4


Lillkisen blev inte så gammal, men oj vad han njöt av livet!

Msn...

Helt otroligt hur man blir bombarderad på msn så fort man loggar in. Särskilt gäller det de gånger då man har bestämt sig för att göra annat, som till exempel blogga lite. Spännande också när de gaddar ihop sig av någon anledning för att driva en till vansinne med det där blinkandet och det oändliga blippandet... Eller, när de testar alla möjliga smileysar eller andra figurer med tillhörande ljud, det är den bästa varianten...
Tänkte skriva några rader om min påkörda katt, men attans vad jag kom av mig! ( Må han vila i katthimlen...)

Ska passa Bengans katter i åtta veckor. Efter det vet jag om jag vill ha ett nytt husdjur eller om jag ska bannlysa dem för all evighet. Att passa andras husdjur brukar vara det bästa "preventivmedlet", det vet jag, för ingen som passat mina katter har velat ha husdjur efter....

Dags att bädda ner sig i soffan nu, ledig i morgon men har tvättid klockan sju. PÅ MORGONEN! Att flytta till lägenhet, hmm, det bästa jag gjort....

Psykon kan se ut hur som helst!

Vi hade ett rån- och hot möte på jobb i morse, vilket är en nyttig påminnelse om hur utsatt man är när man jobbar med pengar och annat som kan attrahera de desperata människor som skulle kunna kliva över lik för att täppa igen hålen i sina plånböcker. Man måste alltid vara på sin vakt och leta efter tecken hos människor som kanske är lite udda, men också hos dem som verkar helt normala, men som gör ett litet felsteg för att avslöja sig.
Med all denna information i huvudet traskade jag och en kollega iväg i ett ärende, inget som man gick och tänkte på alls, men nog är man lite extra paranoid efter ett sånt möte. Plötsligt känner sig min kollega förföljd och kort därpå känner jag det samma, och det först då jag inser att vår förföljare befinner sig enbart en meter bakom oss. I ren panik stannar jag och tar ett steg åt sidan för att släppa förbi den här enträgna människa eftersom jag nånstans insåg att hon måste bara vara allmänt närgången utan att fatta det själv. Men nejdå, hon stannade upp och trots att jag sa åt henne att jag tyckte hon började bli lite lätt enerverande, fortsatte hon att stalka oss även då vi vek av från vägen för att bli av med henne. Sen kom vi fram till ett övergångsställe och var precis på väg över då det blev röd gubbe. Vi tänkte att vi hinner ändå över innan trafiken börjar röra på sig, som man gör som fotgängare, och när vi tar första steget ut i gatan kommer den här tjejen framflygandes och rycker tag i min kollega och både hon och den här märkliga kvinnan skriker till! Jag blev helt lamslagen och frågade henne om hon inte var riktigt klok! Och hennes svar var att hon undrade om vi inte själva var riktigt kloka, kunde vi inte se strecket?? Eller bilarna??
Herregud, jag har fortfarande inte fattat vilket streck hon pratade om, eller varför paniken bara steg i hennes ögon, precis som om hon såg det som sin plikt att rädda oss eller nåt... Helt frisk var hon nog inte, och det skulle man aldrig kunna ana bara av att se på henne. Otäckt var det, och det tog ett tag innan vi slutat skratta vårt hysteriska skratt, som var på gränsen till nervöst sammanbrott....

Skänker en liten tanke till Piff som haft lite otur idag, hoppas du får bort hårsprejen från dina saker och att det fortfarande går att cykla på din stålhingst. Efter regn kommer solsken!

Never ending...

Borde gjort nåt vettigt idag efter jobb, men orkade inte. Till följd av det börjar jag få liggsår på vänster sida. Jag tänkte att eftersom jag ändå satt mig upp nu kunde jag skriva några rader också, så har jag lyckats med något annat än att slita bort siffrorna på fjärrkontrollsknapparna.
Jag hinner aldrig ta en sån här lugn och avslappnande dag nuförtiden, det händer nåt hela tiden, och när jag väl får tillfälle till det som jag dessutom sett fram emot känner jag mig enbart rastlös och stressad. Inte för att jag löpte linan ut med den känslan och gjorde nåt av den, nej, har jag bestämt mig så har jag. Sofflocket fick det bli!

Var ute i helgen med Bengan. Det var en upplevelse, minst sagt. Vet inte om det var en helgdag för alla möjliga instutitioner så att alla fick permis, men jag tror det var länge sen jag träffade på så många märkliga människor på en och samma kväll. (Eller också hade vi inte druckit tillräckligt för att uppfatta dem som normala...) Bengan och jag kände nog där och då att vi inte kände för att sticka ut ur mängden genom att uppfattas som normala, så vi hade inget annat val än att joina de andra tomtarna i vad de förmodligen kallade för dans. Så smittsamt roligt sånt kan vara, för det var ett tag sen jag hade så roligt ute i Malmö. Roligt hade vi och var inte nöjda när första stället stängde utan traskade självklart vidare till nästa. Sista stoppet kunde vi skippat, men nu var vi ju ändå ute och uppe i varv så varför inte slita lite till på klackarna?

Förresten, ni som envisas med att hela tiden glömma saker hemma hos mig, jag kommer köra samma princip som på jobb, ni kan komma och hämta dem inom en vecka, för det är så lång tid som jag kommer vara snäll att förvara dem (eftersom jag har nog med grejer i min lilla lya), men sen kör jag en egen variant och säljer dem på blocket för att ni ska lära er en läxa! Så ni som anar att något hänger löst, och det har passerat bäst före datum, ta en titt bland annonserna, och nej ni får ingen förtur, först till kvarn!
=P
(Sprit förvaras ej utan konsumeras utan vidare av den nya innehavaren om andan faller på...)
Dags för höger sida nu!


Gudarnas skymning, vilket sjöslag!

Fick på mig partyspacklingen och drog hem till Piff på lite förfest till slut iallafall. Var till och med i god stämning, (här pendlar visst humöret efter ett glas vin),så det kändes som att det skulle bli riktigt kul. Kul blev det också, vi drack, förstås, och lekte lite lekar. Allmän trivsel rådde, helt enkelt. Helt plötsligt börjar det lukta spya i Piffs etta med sovloft, vilket inte kändes som ett gott tecken. Till vår stora fasa hade en av tjejerna gått upp på sovloftet för att vila eftersom hon hade druckit aningen för mycket, och där hade hon kräkts... Piff fixade inte torka för hon ulkade och hade sig, så jag och en annan tjejkompis (vi kan kalla henne prutten så vet hon vem hon är) tog tag i slitgörat, vilket blev för mycket även för mig efter ett tag så jag fick snabbt ta mig till toa. Synd på en sån god strawberry daquiri... Eller ja, snarare tre....
Så det blev förstås ingen utgång, men såhär i efterhand känns det som det kvittar. Vi hade åtminstone kul så länge det varade. Framför allt har vi väldigt roligt åt allt nu såhär efteråt, vilken fjortisfylla...

Att vara eller inte vara...

Jaha, så var det lördag igen. Tanken är att jag ska infinna mig på förfest alldeles strax, men istället sitter jag här i myskläderna och försöker förmå mig till att ta mig i kragen tillräckligt mycket för att ta en dusch. Helt slutkörd efter den här arbetsveckan! Några kraftansträngningar har jag ändå gjort, korkat upp en flaska vin och satt på en gammal skiva man kan skratta gott åt att man en gång i tiden tyckte den var kalasbra. Tråkigt bara att det var ett billigt vin som smakar vatten eller ännu mindre till och med. Nybörjardricka, eller nåt...
Jag har dock blivit lovad favoritdrinken strawberry daquiri om jag dyker upp på ett special appearance. Så jag tänker ta mig dit, det är trots allt oförskämt att tacka nej!
Jag får nog sätta lite fart nu, för jag måste ta mig genom säcken med skor, mina stövlar har helt lämpligt pajat och jag har inte haft vett att lämna in dem...

Och helt apropå ingenting, subvention av potensmedel fick avslag! Någon rättvisa finns det tydligen i världen, eller också var det bara så att det var en kvinna som låg bakom beslutet, och hennes man verkar inte ha några problem med att ge henne vad hon behöver... Vad vet jag?

Potensmedel eller tamponger

Läste i Metro idag om hur det är uppe som förslag att subventionera potensmedel...  Nån stackars som  inte får upp den, och detta är det vi lägger prio på, och inte det faktum att tjejer helt ofrivilligt har mens varje månad i typ 30 år, och lägger cirka 30 spänn i månaden på skydd, och utan att räkna ut den exakta summan det blir totalt, kan jag nog med all säkerhet påstå att man kunde resa långt för de pengarna. Men självklart ska vi bidra till den lilla minoritet som lider av erektionsproblem istället för de miljoner av kvinnor som helt utan vidare antas gilla den situationen de fötts till. För min del får mannen gärna ta över och föda barnet också!
När jag ändå är inne och spånar på ämnet om orättvisa, jag är definitivt ingen feminist, men ibland blir jag skogstokig på det här med p-piller, om hur vi kvinnor förväntas skada våra kroppar med preparat som det inte är helt färdigforskat om. Ena dagen så blir man pålurad det senaste som ska vara så bra och skonsamt för kroppen, nästa kommer det ut en återkallelse på grund av diverse anledningar. Vad är det vi gör mot oss själva, och hur dumma får vi vara som dessutom går och betalar för det?? Enough is enough, som Piff säger...

Världens gladaste bläckfisk finns i Fuerteventura!

396623-3

Regn, och mer regn

Jag tillhör den lilla skara som gillar oväder. Regn och rusk, men först nu när jag bor i stan igen. Man kan lätt ta sig hem och krypa ner i soffan med en kopp te, eller ta ett bad och mysa med tända ljus och ett glas vin, och lyssna på typisk tjejmusik, som Jewel... Andra bullar var det dock när jag bodde i hus, antingen var man insnöad, eller så var det så kallt även inne av blåsten, att man inte hade lust att oroa sig över vattenläckan i hallen.
Så nu kan jag njuta av mitt regnväder i en varm och mysig lägenhet mitt i stan, med ett glas rött i ena handen och badankan i andra, så nu har jag inte tid att sitta här mer, måste inviga mitt nya badkar!







Jewel

När jag var tonåring så kände jag mig, som förmodligen alla andra tonåringar, ganska vilsen. La energi på sånt som var onödigt, men vad tusan, jag visste inte bättre. Hur ser jag ut? Var är mina stora bröst? Och kommer jag nånsin hitta en kille att dela allt med? Har fortfarande inte svar på de där frågorna, men de plågar mig inte längre.
Jag är ganska nöjd, och tar dagen som den kommer, och behöver inte längre gå igenom massa procedurer för att hitta mig själv, som att hångla upp killar för att få bekräftelse, tajtast jeans vinner, eller stå ut med människor som suger musten ur mig för att jag känner ett behov av att vara alla till lags.

Jag lyssnade mycket på Jewel på den tiden och än idag hamnar den ofta i cd-spelaren. Det som var så fint med hennes texter var att hon påverkade en med sunda värderingar. Sen att de tog många år att anamma är en helt annan historia.

Särskilt ett utdrag som snurrar i mitt huvud just nu är; "And lend your voices only to sounds of freedom, no longer lend your strenght to that which we wish to be free from, fill your lifes with love and bravery, and you shall live, a life uncommon"...
Jag tänker inte lägga energi på saker som tar min energi ifrån mig, och det är en fras som kommer flygandes i mitt huvud som en varningsklocka när jag finner att det är just det jag håller på att utsätta mig för. Och den varningsklockan har ringt ett tag nu och jag har just stängt av den. Så skönt ändå, lite yoga på detta och jag kommer vara en helt ny människa...

Egocentrisk? Ja, kanske, men lycklig, absolut...

En arm kort

På jobb idag skulle jag möblera om bland inredningen och i vanliga fall så brukar inget allvarligt ske, har ofta tur och missas lätt av flygande föremål. Skulle önska att det var likadant den här gången men nej, jag drabbades istället av en lavin av hyllor som jag fick över armen. Ont gjorde det, och jag funderade en sekund på att testköra mina röstresurser men lät bli. Blev lite överraskad av att all den smärtan bara lämnade ett blåmärke som inte var värt att kvida för, så nu när jag upptäckt att hela armen ömmar och ser ut som den är knäckt mitt av, är jag rätt nöjd. Det var alltså inte inbillning!

Var på Riverdance med Piff ikväll och det var såå kul! Lite mer avancerade dancemoves än vi är vana vid så det blir nog ganska lugnt på lördag om vi går ut... Men, shit, vad grymma de var och det gav anledning till gåshud både en och två gånger!

Om jag skulle ge ett dagens minus, är det till de människor som tror att hela världen kretsar kring dem...


Tvättstugor

Efter att ha bott i hus i två år och därmed haft förmånen att kunna slänga in en maskin tvätt närhelst andan föll mig på, känns det inte alltför upphetsande att behöva knata ner sex våningar för att tvätta. Av den anledningen har jag skjutit på denna ångestframkallande upplevelse tills idag, två veckor för sent ungefär. Fast, då jag kom ner i tvättstugan fann jag till min stora lycka nästintill industrimaskiner! Jag kan alltså trycka in hur mycket som helst! Ja, nu är det nog så att jag i vanliga fall inte sparar såhär mycket tvätt, men till detta tillfället var det glatt överraskande.

Det är superfint väder idag och jag hade inte haft nåt emot att gå ut och gå en sväng, men nu är det så att min soffa som jag beställt kommer idag så jag får snällt stanna hemma. Ska se om jag kan övertala Piff att komma hit och montera ihop den. (Ikea soffa...)  Shit, vad gött att börja få ordning här hemma!


Riverdance

Köpte för flera månader sedan två biljetter till Riverdance nu på tisdag. Då var jag sambo och skulle förstås gå med honom. Sen står man här med två biljetter i handen och hmm... vem ska jag gå med? Han är ju lite tveksam och det e inte så konstigt eftersom det är stelt så in i norden då vi träffas. Så jag frågade till slut Piff som är min vapendragare i alla lägen, och hon är inte sen att hänga på. (Hon heter förstås inte Piff, men nuförtiden har vi setts varje dag och gjort allt ihop så nu kallar vi oss för Piff och Puff....)
Så det blir alltså Piff som hänger med på tisdag och vad det innebär fasar jag för, för sen på lördag så hade vi tänkt gå ut och det kan bli pinsamt, eftersom vi, när vi nyligen sett skojiga danssteg helt enkelt bara måste återskapa dem på dansgolvet... Jajemänsan, vi har redan gjort både thrillerdansen och POP-dansen ur filmen "Music and lyrics", så min rädsla är inte helt obefogad...

Oh, yes! Se upp alla ni på Slitagé....

Söndag, sköna söndag..

Väcktes idag av att mobilen gjorde sig påmind. Det var från jobb, och personen som ringde hade glömt sina nycklar. Det innebar att hon ville jag skulle komma in och låsa upp... attans...
Så jag kammade mig och klädde på mig och gick ut, trots att jag aldrig nånsin skulle visa mig i det skicket utanför min dörr i vanliga fall. Helt plötsligt var det någon högre makt som tog sitt förnuft till fånga och insåg att de inte kunde göra detta mot mig, telefonen ringde igen och min kollega hade till min stora lättnad fått tag på en kollega som bor närmre. Haleluja!!!
Ska in till stan och shoppa idag. Behöver jeans, eftersom inga av de jag har nu passar. Det är som det alltid är när man är jojobantare. När man gått upp i vikt till exempel skulle man aldrig spara sina smaljeans eftersom det känns otänkbart att man överhuvudtaget ska bli av med ett enda kilo igen. Fast nu blev det så, och nya kläder ska det bli!
Vidare på dagen ska jag eventuellt ner och hälsa på mitt ex och mina katter som är kvarlämnade hos honom. Shit vad man kan sakna djur! Känns helt tomt när man kommer hem, får nog överväga saken om man ska finna sig en liten parvel av nåt slag...

Relationer

Ibland känns det som att relationer suger mer energi ur en än vad de tillför. Jag är nog av den åsikten då att om man tickar så i otakt så kan det hellre vara. Känns som man simmar motströms och inte kommer nånvart, och trots att man tycker att personen i sig är helt okej, är det inte okej att hälften av tiden behöva råka ut för missförstånd eller annat som bara tynger relationen. Jag tycker själv att jag är en ganska okomplicerad människa med den eventuella nackdelen att jag håller andra på en armlängds avstånd aningen längre än nödvändigt. Så när jag känner att folk övertolkar simpla saker som jag gör eller  tar saker som jag säger på fel sätt då blir jag så trött. Kanske inte redan första gången, efter första gången, ligger det och gror i bakhuvudet, men tredje, ja då får det vara nog! 
Man ska inte behöva kämpa för att  bevara goda relationer, det ska flyta på av sig självt. Vad finns annars kvar att ge varandra när man lagt så mycket krut på att försöka förstå varandra och respektera varandra?

Äntigen Internet igen...

Ja, då var jag utflyttad och sen inflyttad till min nya lya. Vilken jobbig period det här varit. Flytt, bankärenden, separation, bankärenden, ångest och ännu fler bankärenden..
Funderar på att gå och spå mig för jag är sinnessjukt sugen på att få veta om det här året kommer utveckla sig till något drägligt för hittills har det bara gått utför. Eller ja, vissa ljusglimtar har det ju varit. Som semestern och nöjet att inreda min lägenhet på egen hand.
Fick dock reda på nyligen att min mormor ligger i respirator och att det är ganska kritiskt. Lite bättre just nu men igår ringde de mig för att informera om att om jag vill se henne innan....ja, ni vet, så vore det ett bra tillfälle just då. Så jag for dit i taxi, (och tack mina älskade vänner för att ni följde mig dit, ni är underbara), och förberedde mig på det värsta. Det var det också, något av det värsta jag varit med om. Att se någon så närstående ligga kopplad till massa maskiner och helt livlös och inte att känna igen. Stark och jobbig upplevelse, men jag kommer aldrig ångra den.
Ja, så nu tycker jag att det är god tid för lyckan att vända tilbaks. Visst är det nyttigt med lite elände då och då för att uppskatta det man har, men fan, måste det påpekas med så drastiska metoder??
Jag har aldrig mist någon i min familj och ser helst att det inte händer under 2008 heller...

RSS 2.0