Beslutsångest de lux
Det har verkligen spårat ur här hemma med städningen, eller jag kanske ska säga brist på städning... Mina garderober svämmar över av allt skit jag bara lassat in den senaste veckan. Fattar inte vart all tid tar vägen, vet bara att jag vill få min röra ur vägen och därför har garderoberna blivit finfina tillhåll för allt utom sopor och disk. Ju mindre man bor desto jobbigare att hålla ordning, vad folk än säger. Det räcker med att låta lite kläder ligga framme så ser det genast stökigt ut. Får ta mig i kragen i morgon... Det sprack ju med den här killen som jag träffade, han var nog inte alls redo för mina humörsvängningar, liksom jag inte var redo för hans växande känslor. Så, jag bör ju ha massa tid att plocka undan efter mig, men hela tiden dyker det upp nya spontana äventyr, och när jag skulle ut i helgen hade jag fram hur mycket kläder som helst och provade som aldrig hängdes tillbaka in i garderoben, som sen låg på sängen när jag stapplade in tidigt på morgonen. Så jag slängde in dem i köket för att slippa se dem det första jag gjorde när jag vaknade. Disk, smink och kläder överallt, och obäddad säng! Jag klarar inte mer, fixar inte att bo i en svinstia...
Sen frågade ex-sambon om jag ville komma på brorsans student. Självklart kommer nya fjällan men det är faktiskt inte det som känns jobbigt, jag kan inte tänka mig att hon är annat än trevlig, han har ju god smak. Det är familjen som känns lite olustig att återse, har ju inte träffat dem sen the break-up, men det skulle samtidigt vara trevligt.
Tål att sugas på...
