Torftiga ursäkter

Någon gång ibland när folk är rädda för att vara för rakt på sak och fråga efter vad de egentligen vill veta, snurrar de in sig i en massa bortförklaringar som är avsedda för att vilseleda en, så att man ska luras att ge dem svaret utan att de behöver fråga. Sånt bjuder inte jag på. När jag genomskådar sånt, får jag en infallande lust att fråga om de tror min intelligens ligger på en fyraårings nivå. Omvänd psykologi funkar inte på mig...
Som sagt, jag serverar inget när folk på ett klumpigt sätt fiskar efter saker, så spotta ut det!
Folk som man inte hört av på ett halvår hör av sig för att de fått indikationer på att ens livssituation förändrats på ett sätt som gör dem nyfikna, och tror att man ska gå på att det är en ren slump att de ringer för att höra hur det är med en, och om det inte är dags för en fika snart...
Människor är inte gjorda av porslin och vi behöver inte behandlas med silkesvantar. Mig behöver det definitivt inte daltas med, jag har varit stor flicka i många år nu, precis som jag förväntar mig att mina jämnåriga tåler att jag är rätt fram när jag vill dem något.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0