Lusse lelle...

Här är en som är världsmästare i att vara sämst på att baka, och då skämtar jag verkligen inte. Jag är överlycklig att jag inte levde för över ett sekel sedan då färdigheter i köket var ett måste för att överhuvudtaget bli bortgift. Om vi hade firat tacksägelsedagen här i Sverige, så är det just det som jag skulle vara tacksam för, att inte behöva vara ensam på grund av att jag suger i köket. Just nu sitter jag här med ett glas vin under tiden som det är tänkt att mina lussebullar ska jäsa för andra gången, men eftersom de inte jäste ens första gången så har jag inte allt för höga förhoppningar. jag har inte vågat mig på att baka lussebullar på många  många år, för sist blev jag lovad av min bror att han aldrig mer skulle äta av det som jag trotsigt nog fick för mig att baka...
Jag har alltså inget gott betyg i bakning, men håller andan uppe ändå. Det är inte alltid resultatet i sig som gör bakningen rolig, utan mer att det hör julen till.
Sen är det faktiskt en upplevelse i sig att bjuda sina nära och kära på sina stenhårda lusseklumpar under många skratt och förfärade rop, jag skäms inte, jag bjuder gärna på mig själv!
Så välkomna på fika!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0